Det händer inte ofta men stundom har jag dagar när jag inte är på humör helt enkelt. För det mesta ser jag alltid något positivt i tillvaron men vissa dagar går det helt enkelt inte. Idag är det en sån dag.
Jag har haft lock för örat och ont i det i över en vecka nu och mitt tålamod tryter. I morgon måste jag ringa vårdcentralen igen och det irriterar mig gränslöst. Varför det irriterar mig vet jag inte men jag arbetar i en annan kommun och ska jag till vårdcentralen så innebär det att jag måste resa 4 mil enkel väg.
Sen fungerar inte en enda av mina telefoner helt plötsligt. Bortsett från mobilen då. Jag har fyra trådlösa telefoner och alla har lagt av. Makabert. Jag har tillräckligt med saker som måste ordnas och inte tid med det här. Jag avskyr när inte tillvaron flyter på utan grumsas av tekniska missöden.
I vanliga fall har vi alltid varit i Sälen den här helgen, skjutit mörkerfält och shoppat till halva priset på Stadium vid snötorget. Kanske beror mitt dåliga humör på att jag måste vara tvingad att vara hemma. Mörkerfältarna är inställda, KP har fullt upp med fiske och teensen med annat.
Dottern har missbrukat ett förtroende. Vi är överens om att när hon sover över hos en kompis så ska hon ringa hem, hon försvann kl 07.30 i går morse och inte ett ljud har jag hört ifrån henne. Det var likadant sist hon sov hon den kompisen, och då gjorde vi upp vad som gällde. Jag tycker inte det är för mycket begärt av en 15 åring att slå en signal eller skicka ett sms. Jag vill inte ha mina barn vind för våg nere på stan. Att bryta ett löfte eller ett förtroende är inte heller något jag ser lätt på. Att man missar en gång har jag förståelse för men gör man det konsekvent så tar jag väldigt illa upp. Man ska står för sitt ord, tomma löften och tomt snack betackar jag mig för.
Jag är en snäll och generös person och jag tar jag mycket hänsyn till andra och andras önskemål därför blir jag oerhört sårad och kränkt när andra "utnyttjar" den sidan hos mig och sätter sig själva i främsta rummet. Då kan jag vara långsint, så långsint att det kan ta en livstid.
Hör ni vad sur jag är.. på än den ena än den andra.. inte min dag det här.. En riktigt "bad hair day" har jag trots att håret är det enda som är bra...
Finns det någon därute som kan pigga upp mig lite månne?
4 kommentarer:
Man måste få va på dåligt humör nån dag då och då. Det där örat måste du se till att få ordning på, att gå med smärta och lock för örat gör ju inte direkt att humöret blir bättre.
är väl skönt att få vara lite arg, då brukar man få greier gjort ! hehe ,men det har jo inte du problem med endå!
Ok va händer med 15åringen nu ? inte sova där mera ? eller vad? ringa kan man göra mobilen har dom jo alltid i fickan endå, så det kan inte vara svårt!!KRam Monica
Hon får komma hem och städa sitt rum. Sen får vi se hur det blir med att sova över ett tag framöver. dom hade bara varit hemma igår kväll så det var rätt ok.. Men sur blir jag ändå:-)
Ja örat måste nog kollas upp...Jag blir sååå trött!!!!
Det du skriver känner jag igen ungdomarna bryter ständigt förtroende här hemma oxå både stort och smått, man har varit för snäll hela sitt liv och då tappar dom respekten för en, förtvivlad ibland. Hoppas att örat fixar sig.
Vad glad jag blev att du vart lite positiv när du var in på min blogg många kramar lena
Skicka en kommentar