2012-09-24

Några saker i min hjärna just nu..

1. Skolfoton.. visst är det ett dyrt jävla otyg egentligen?? Tacksamheten för att slippa dessa är oändlig nu när kidsen blivit vuxna (nåja halvvuxna)

2. Dödsstraff.. Jag kan väl i o f s förstå den känslomässiga aspekten hos den som förlorat en anhörig via mord men principiellt så är jag emot dödsstraff. Hur min hjärna nu kunde komma på en sån sak en måndagseftermiddag.

3. Haft lönesamtal med chefen.. Och känner mig både uppiggad och glad:-) Åtminstone innan nya lönen presenterats..

4. Sura danskar, jag föredrar den glada varianten!

5. Lite lätt träning i eftermiddag och dagen blir komplett.

Märklig hjärna jag har, faktum är att jag under tiden den funderat på dessa märkligheter så har jag faktiskt fått ett och annat gjort på jobbet.

Simultantanen is my second namne:-)


Att vara en Rookie

Jag började med pistolskytte redan 1989.. Det var ett tag sen det:-) Efter några års uppehåll, när barnen var små, så återupptog jag min älskade sport 2005.

De här åren har det gått både upp och ner men i stort sett har jag tävlat på en hyfsat stabil nivå. Högsta tävlingsklass och alltid kvalificerad till SM. Jag har aldrig tillhört den s.k eliten utan befunnit mig i gränslandet nedanför. Glädjen har stått högt i tak de gånger jag har slagit någon av elitdamerna. Det finns många duktiga tjejer därute förstår ni, ja inte bara duktiga de är även trevliga och sportsliga.

I år har mitt tävlande gått bättre och bättre. I våras slog jag till och blev Västsvens mästarinna till min stora glädje och förvåning. Motståndet var massivt men jag höll i och belönades med en guldmedalj.

Som grädde på moset blev jag uttagen till den årliga landslagsuttagningen igen.

Utan några som helst förväntningar och med siktet inställt att inte komma sämre än trea från slutet reste jag gladeligen upp till, ett för mig bra träninsläger, i Bollnäs i Augusti.

Vi myste, grillade, drack vin och relaxade,, och sköt. Och som jag sköt.

Jag som var avslappnad och inte det minsta nervös eller spänd sköt till mig en landslagsplats. När två dagars tävlande var över såg jag till min stora chock att jag var en av 4 damer som skulle få representera Sverige på Nordiska Mästerskapen i Danmark första veckan i Oktober.

Jag, en Rookie i dessa sammanhang! Vad skulle jag dit att göra?? Mina tankar kring detta har inte odelat varit positiva. Det finns så många duktiga damer därute.. Skulle jag fixa detta? Tänk om jag pajjar för laget??

Stödet från skyttar, KP, vänner och klubbkamrater har dock varit enormt...

Efter det har jag tränat, tränat och tränat och framför allt mentalt försökt att förbereda mig..

Jag har även haft mardrömmar och symptom liknande panikångest mellan varven:-) Man är inte så kaxig alla dagar vill jag lova..

Men vad gör man inte för den snyggaste landslagsjackan i Norden..

Nästa vecka är det dags...

Fortsättning följer..

2012-09-18

Vart jag tog vägen..

Jag ledsnade..
 Ja inte på allt i mitt liv, men på bloggen och att blogga. Till slut skrev jag mest inlägg om ingenting. Kunde inte längre vara vass eller rolig och då kändes det liksom inte längre som jag hade något att ge. Att jag även fick ett par kommentarer som "du har ju en blogg".. uppskattade jag inte heller. Jag har under alla mina år som bloggare varit synnerligen etisk och sällan eller aldrig skrivit något dumt eller nedsättande. Jag har egentligen aldrig skrivit ett skvatt om vad jag egentligen tycker och tänker utan mest haft en ytlig, lite smålustig ton. Jag är bättre än så förstår ni och därför tog jag illa vid mig.. Men som sagt, det finns folk till allt här i världen, inget att ödsla energi på.

 Hur som helst: Status för dagen den 18 september är att mina öron gör ont igen.. Varet rinner och penicillin intages.

Skyttet går bra, så jäkla bra faktiskt att jag skjutit till mig en landslagsplats i år. I oktober bär det av till Danmark och inför det så tränar jag så mycket att jag drömmer mardrömmar om tävlingen på nätterna:-) Så ni får hålla tummarna så håller jag i!

Vackra dottern har tagit studenten så från och med i höst så läser både hon och slyngeln på universitetet. Vart tog åren vägen? Mina småtroll är nu på den plats jag själv befann mig på alldeles nyligen:-)

Tänderna! Mina tänder ska vi egentligen inte prata om, de är ett kapitel för sig men snart är fanstygen utbytta och jag sitter här med ett filmstjärneleende och en tom plånbok.. Jo det är värt det!

Bilen! Gula faran är numera utbytt mot en brunmetallic ecobil, plånboken är definitivt tom men det ska bli skönt att slippa besiktning under några år!

Samboskapet.. Fungerar bra, jag sörjde ju som ni vet mitt hus under långt tid men nu känns den norra delen av staden mer och mer som hemma. Att pendla långt tar dock på krafterna så dyker något upp som är intressant och givande i min omedelbara närhet är jag inte så säker på att jag blir vid min läst.

 Resor: Jag reser och frodas. I nämnd ordning. Ni vet väl att jag alltid behöver ha en plats att se fram emot och det har inte ändrats. Den regniga sommaren tillbringades i Spanien och i Turkiet.. Att vi även var 10 dagar i ett iskallt Norge kan man ju förtränga:-)

Årets inköp bortsett från bilen och tänderna borde i allafall vara den lilla husvagen. KP raringen gav slutligen upp och vi är nu stolta ägare till en liten KABE från -87. Amatörer som vi är så har den ju självfallet en liten fuktskada men vi älskar den ändå. Hela 19 nätter har vi spenderat i den och jag trivs så fort jag kliver innanför den lilla dörren. Tänk så nördig jag blivit:-)

I skrivande stund är det höst och på hösten plockar eders Pangbrud svamp! Ingen skillnad i år.. Frysen fylls sakteliga och jag rensar och rensar.

Peace alla, jag återkommer:-)