Vid fikat klockan 09.00 på mitt arbete avhandlas de mest fantastiska spörsmål. Ta idag tex.
Efter inspiration av Monica och hennes köpstopp startade vi med att fundera ut vad vi skulle ha svårast att avstå ifrån om vi hade köpstopp under en längre tid. De flesta skulle sakna att kunna fika och luncha ute mest. Väskor, skor och byggmaterial (Ja ni får själva gissa vilka som var kvinnor och män här) var också något som flera skulle ha jobbigt att avstå ifrån. En kollega ansåg att hon skulle kunna avstå från precis allt utom snus, men efter en stund ansåg vi att snus går under livsmedel och då är det ok att inhandla nämnda vara. :-)
Jag tror jag skulle kunna klara mig utan det mesta men om jag inte fick lägga pengar på startavgifter eller en kopp kaffe på tävlingar skulle mitt liv kännas oerhört torftigt. Vad skulle ni sakna mest?
Efter den djupa diskussionen var vi igång. Dyslexi och hur dyslektiker har behandlat genom tiderna upprörde oss en stund, varpå vi snabbt kom in på det här med belöning för utfört jobb.
Min snusande kollega var riktigt i gasen och hon meddelade krasst att hon inte kunde begripa varför hon aldrig fick applåder eller medaljer när hon gjort klart en arbetsuppgift. Det får ju alla idrottsstjärnor och även dom gör ju bara sitt jobb.. :-) Inte ens en snutt av nationalsången spelades upp när hon gick hem efter väl utförd arbetsvecka.
Ja man kan ju fundera på det... om chefen varje fredag delar ut medaljer och nationalsången spelas till veckans bästa arbetare...
Det skulle kännas ungefär som att arbeta på Mac Donalds..eller IKEA
Såhär fikar man i Hallsberg, hur fikar ni?:-)
8 kommentarer:
Jag skulle ha svårt att klara mig utan min internet uppkoppling och min mobil. Materiellt har jag det mesta för att överleva. Att äta ute emellanåt är en lyx jag unnar mig ibland, men man klarar sig på matlåda också.
Låter väldigt trevligt tycker jag. Jag skulle inte kunna leva utan snus och jag skulle nog må dåligt om jag inte fick köpa kläder.
På mitt jobb så blir man tacksam om det kommer annat än anklagelser och hot ur chefens mun. Om någon skulle spela nationalsången så skulle jag förmodligen avlida på kuppen.
Javisst är det så att uppmuntran är viktig och de flesta människor behöver ju det men tyvärr är det alldeles fr lite av den varan i det vardagliga livet. Om man som jag har en chefsroll så försöker man ju uppmuntra sina medarbeare men en annan sida av det är ju att man som chef i stort sett aldrig får kredit själv för vad man gjort. Det är ju för tur att jag och min make delar på den rollen och kan uppmuntra varann :) Har kikat runt hos dej och känner igen mej i mycket, kul att du vill länka till mej, föresten, tack för tipset om nationalsången, här ska det sjungas som bara den på fredag hehe. På återseende kram /Lena
Sophiagumman.. Läge att byt arbetsplats... en chef ska inte hota eller anklaga. En chef ska uppmuntra och stötta!
Lena.. Jag skulle vilja höra den skönsången:-)
vi har det oxå trevlit vd vårat fika pratar om allt utan patienter så trevligt såå ;)
FAN, jag skulle behöva sånt där köpstopp ibland..... funderar på att införa det nu medsamma! :)
KRAM
Tyvärr så har vi svårt att få samlade fikastunder tillsammans här. Dom gånger det blir så pratas det oftast jobb.
Jag skulle ha svårast att vara utan internet och min bil.
Annars så har jag det bra här för det delas ut ros och ris om vart annat här på arbetsplatsen av alla och har bra respons av min chef. Helt ärligt så försöker jag även ge han uppmuntran i sin roll, även om det kan kännas svårt ibland att få till formuleringen.
Skicka en kommentar