Om smilfinkande jasägare och lite skytteskola igen:-)

Som ni förstår av föregående inlägg så har jag svårt för jasägare och smilfinkar:-) Människor som skor sig på andras bekostnad och som går över lik för egen vinnings skull. Oftast brukar man genomskåda dom efter ett tag och då håller jag mig undan. Jag ser inget värde i personer med dylika karaktärsdarag och vill på intet vis vara dom till hjälp.

Jag tror på ärlighet och rakrygghet inom gränsen för vad som är vänligt och anständigt. Man kan inte häva ur sig vad som helst till folk. Man ska stå för sina åsikter och presentera dom öppet utan att vara elak. Man ska ifrågasätta för att komma fram till bästa möjliga slutresultat. Man ska inte hävda sin åsikt in absurdum men att våga ställa frågor är viktigt för debatten. Det vinner alla på i slutändan. De jävligaste är dom som sitter knäpp tysta men som i efterhand har väldigt mycket att säga, ni vet bakom ryggen eller i andra mindre grupper. Jag menar nu inte dom som av blyghet är tysta, den skillanden känner man.

Men verkligheten har en ju som sagt en tendens att komma i kapp oss alla...

Vadan detta inlägg? Jag har just insett att jag stött på några av dom. Nej inte personligt utan mer i en allmän situation och jag inser att jag tycker väldigt illa om smilfinkande jasäger. Jag litar helt enkelt inte på dom. Dom är inte och kommer aldrig att vara ärliga. Frågan är om dom ens är ärliga mot sig själva?

I morgon startar tävlandet igen. Nu ska det bli riktigt kul Jag ska gå som "mentor" ett varv med min äldsta bästis "Pruseluskan" En klok dam som också lever med en skytt och är på väg att börja tävla så smått. Man kan inte gå själv i början på en fältrunda. Det är så mycket att hålla reda på. Man har full sjå. Det behövs en mentor som hjälper en att tolka förutsättningarna och säger exakt hur man ska skjuta.

När man kommer fram till en station så står det anvisningar och de kan se ut ungefär såhär:

3 målgrupper
4 figurer
Max 2 Min 1
A-målet visas första 4
B-målet fast
C-målet sista 6
Total skjuttid 12 s
St u st.hand

Det tar ett tag innan man lär sig tolka vad som menas och vad som är snabbaste och smidigaste "skjutvägen". Dvs att hantera stationen på bästa sätt. Skytte är inte bara teknik och skjutskicklighet man måste kunna tänka till och vara lite skytteintellektuell. Det tar tid! Det är så oerhört mycket som spelar in. Man blir aldrig fullärd och det är just precis det som för att man aldrig tröttnar. :-)

Mina kollegor är btw suveräna jag har full uppbackning från fantastiska och oerhört erfarna lärare idag! Jag behöver inte vara rädd iallfall.