Att läsa

Jag läser och läser nätterna igenom. Borde göra massa saker men läslusten har vaknat och inget annat finns att göra än att ligga där och försvinna i min bokvärld.

Jag har alltid läst, så länge jag kan minnas. Mina föräldrar och mor o farföräldrar läste också mycket så det blev naturligt. Det fanns ju inte direkt mycket att se på TV när jag var barn så jag antar att det sporrade läslusten. Jag minns mitt första lånekort på biblioteket och hur vi gick dit mamma och jag och rotade i lådorna. Som barn och ungdom slukade jag Wahlströms ungdomsböcker. Vi 5, Hemliga 7´an och Danteböckerna var mina favoriter.

En tonårsperiod när jag var ovanligt hormonstinn var det Harlequinböckerna som lockade. Samma bok i 150 verisioner. Hon 20 år grönögd och vacker men lite korkad. Han 40 med gråa slingor i håret och rik. Plus häxan den elaka. 20 åringen blev alltid sjuk och sen hade dom feberhet sex och hon nådde alltid svindlande höjder.
J-a bullshitböcker! Mitt romantiska jag tror fortfarande på det där dravlet. Snacka om att jag kom ner på jorden när verkligheten visade sig vara av annat slag.

Numer kräver jag lite av mina böcker, tantsnusk går bort direkt. Läser f.n gärna deckare och s.k vardagsdramatik. I natt började jag med Nymåne, en beskrivning om en Irakis kvinna i LA, efter 11 september. Hon är kock och 39 år.. en bok som verkar mycket lovande. Lågmäld, vardaglig och som beskriver hennes liv kryddat med lite matinslag.

Utan böcker och det skrivna ordet skulle mitt liv kännts fattigt. Mitt ex sa alltid att han visste om jag var nere eller trött för då läste jag inte, och det är nog sant. Jag har svårt att somna om jag inte får vila ögonen ett par minuter mot en skriven text.

Nej huh.. det här går inte.. Skjutbanan kallar. Kärleken har laddat 5 askar .38 åt mig så här ska tränas revolver..