Ikea en måndagkväll. Kp är överlycklig.

Ikea en måndagkväll. Kp är överlycklig.

Inbjudan

Vad kul! I postlådan låg en inbjudan till en 50 årsfest. Oftast är det ju bara räkningar och reklam i min lilla svarta plåtlåda så nu blev jag glad och överaskad. En jättetrevlig skyttetjej, Pålsbodamen fyller och vi är inbjudna. Gissa vem som tackat ja!

KP har ingen talan den här gången:-)

Om kossor och sommartid

Kor brukar reagera på sommartiden hävdar många bönder. De släpper till sin mjölk efter sin dygnsrytm och inte efter vad vi anser att klockan är. Det brukar ta någon veckan innan kossorna är i fas med tiden. Jag är likadan. Det tar en vecka innan jag anpassat mig till sommartid vanligtvis. När jag tänker efter så finns det fler likheter med kossorna. Jag är moderlig, har juver.. kanske inte mjölkstnnna längre men å andra sidan så har jag två. Jag släpper inte till utan att ha blivit ordentlig ompysslad.. Försök få mjölk ur en kossa innan hon blivit ordentlig omhändertagen först.:-) Blir jag vrång så går jag i sin direkt. Stångas gör jag när jag blir utsatt för oförätter och kittlar någon mig, ja då sparkar jag till. Förvisso har jag inte fyra magar men är jag riktigt hungrig då skulle man nog kunna misstänka det.

Kor är kloka och intelligenta djur, precis som vilken kvinna som helst. Tro mig jag har växt upp med dom och en kossa lurar man inte så lätt. Dom är vackra och vänliga. Har stark intuition, dom känner på sig när du inte är hederlig, och sårar man dom ja då har du en ovän för livet. Kor är som elefanter dom glömmer aldrig en oförätt. Sen är de till nytta för många så kossor ska man vara rädd om.

Muuuuuu

Sliten..

Jo det är precis det jag är nu.. sliten.. vet inte om det är ett svenskt eller norskt uttryck men jag är totalt urmuckad. Gick upp 05:45..sommartid! I natt har jag roat mig att jaga en stackars liten mus som katten släpande in och ville bjuda på.. Gud vet vart den tog vägen till slut. Jag var lagom pigg när jag steg upp men in i bilen bara och ut till Ekers bygdegård.

De 6 första timmarna skickade jag ut patruller. Det innebär frågor frågor frågor. Sen snabbt ombyte för dagens första runda ca kl 12.00. Tror ni det går att skjuta då? Nej..inte alls. Man är stressad och har alldeles för mycket annat i huvudet. Efter C varvet där jag åtminstone sköt godkänt med tanke på omständigheterna var det dags för B varvet. Jag skulle aldrig ha gett mig ut. Luften gick ur mig totalt och jag orkade varken fysiskt eller mentalt. Har nog aldrig i hela mitt liv skjutit ett så dåligt B varv. Nej jag kom inte sist, jag kom näst sist:-)

Men trots det så var jag inte ensam om att vara sliten. Mina gäddor var minst lika trötta ja tom aningen tröttare så vårt inbördes vandringspris, Gammgäddans trofé, en flaska Whiskey tog jag hem för alltid. Jag lyckades ha högsta individuella resultat av oss tre i dag och har haft så vid 5 tillfällen. Grattis mig:-) Nu blir det supa av:-) ähhmm :-)

Nu lockar soffan och dagstidningarna samt något energigivande.

Eders pangbrud är i däck.

Prisutdelning

Prisutdelning

Urtrött efter en lång dag o den är inte

Urtrött efter en lång dag o den är inte slut än. Efter att ha sett resultatlistan är jag inte så missnöjd.

Nej detta var inte bra. Men sån är sport

Nej detta var inte bra. Men sån är sporten

Hmpff nej bättre kan jag.

Hmpff nej bättre kan jag.

Då var det dags

Då var det dags

Väntan

Väntan

DSC01340

Earth hour

Vi släcker ner

Då så.. Ljuslyktor tända överallt. Godis, chips och läsk framtaget. Teensen meddelade om vad som gäller för Earth hour närmar sig. Vi loggar ut och släcker ner!

Vägen till kvinnans hjärta för den ordknappe

En del människor har svårt att uttrycka sin kärlek med ord. Jag har fått för mig att det gäller främst män. De är ofta ordlösa när det kommer till att beskriva känslor. (Nu får ni gärna rätta mig om jag har fel) De ordlösa eller ordknappa männen däremot brukar vara väldigt bra att visa sin kärlek och sina känslor medelst handlingar.

Små tjänster utförs, en blomma kommer, kaffe på sängen, byta glödlampor utan att man bett om det osv. Vi kvinnor som lever med ordknappa män måste lära oss att tolka och översätta deras handlinga till ord, kärleksord. Alla har inte talets gåva eller förmåga att uttrycka sig. Kan vi inte göra den tolkningen kan lätt problem och missförstånd uppstå. Kvinnan som söker kärlek och bekräftelse på samma sätt som hon ger dvs via ordet blir osäker och förmår sig inte att se mannens kärleksbetygelser i handling. Krav och tjat uppstår och sen är karusellen i full gång. :-)

Nu vill jag poängtera att jag är fullt medveten om att det omvända förhållandet kan råda men generellt sett så tror jag nog att "kvinnor pratar män handlar". Åtminstone med en form av övervikt åt det antagandet.

KP? Nu tillhör jag de lyckligt lottade. Han är visserligen ordknapp men han säger att han älskar mig minst en gång om dagen om inte mer. Han visar även sin kärlek i handling. Mixtrar med massa elektriskt och tekniskt som jag avskyr att göra. Laddar min ammo och pysslar om mina vapen. Köper mat och presenter till katten och ser alltid till att mina barn har det bra. Framför allt lagar pannkakor till mina barn.

Ni vet väl att vägen till en kvinnas hjärta går genom hennes barns magar:-)

Lilla faster

När faster och jag försökte få ihop tiderna för alla kalas fick hon nog lite "nog" av mig:-) Med något tvär stämma meddelade hon att "det är ju bara skytte numera". Det är inte sant lilla faster. Jag åker skidor ibland också:-)

Jag var tvungen att med min mildaste stämma svara att "Det är ju tur att vi tycker så mycket om varandra för det är ju det viktigaste". Smart smart för vad skulle hon svara på det? Det var ju bara att hålla med.

Sen är det ju sant också!

Få ihop det

I min familj och släkt är det inte lätt att "få ihop det". Födelsedagarna hopar sig samtidigt som tävlingar och årsmöten ska genomföras. Idag har vi försökt hitta lösningar. Födelsedagar får firas senare och tider får anpassas. Det är inte bara sonen som ska uppvaktas utan även kusinen. Jag inser att det inte är nästa vecka jag kan pusta ut utan veckan därpå. Hoppas jag. :-)

Tack gode gud för mina teens i allafall. Idag har vi hjälpts åt med husstädning och handling efter att jag kom hem från skjtubanan. Det sa bara swisch så var det klart. Allt inplockat, dammat, damsuget och avtorkad och en lasagne stå i ugen och väntar på oss.

Belöningen står i skafferiet och väntar. Godis och chips tillsammans med en bra film och kvällen känns räddad.

Vi laddar upp inför morgondagen!

Full aktivitet råder

Full aktivitet råder

Earth hour

Under en enda liten ynka timme ikväll släcker vi ljuset tycker jag. En global manifestation för klimatet. 30 miljoner människor världen över förväntas delta. ni kan ju tänka er vad mycket energi som kommer att sparas. Jag släcker ner! Häng med du också!

Läs mer här:

http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article2148791.ab

Tomt

Här har jag handlat den ena matbiten efter den andr till klubben. Rusat runt i mataffären som en liten iller bland hyllorna. Två bilar fullastade med allehanda godaker. Men jag har glömt att handla mat hem till mig själv och teensen. Det ekar tomt i mitt kylskåp. Hur korkad får man bli? Ja det finns visserligen mat lite här och där men med en 16 årig grabb förslår det inte långt.

Mutning pågår och KPs "kvarglömda" chipspåse är numera ett minne blott:-)

Märklig shopping

Shopping inför tävling är en märklig företeelse. Tex så handlar vi priser för i runda tal 15 tkr. Många starter gör att det går åt en del och vi har ett fint prisbord. Scenariot blir då att man går in på en butik och handlar brödrostar, vattenkokare, popcornmaskiner, högtryckstvättar, DVD spelare och microvågsungar i mängder. En och annan ruskar på huvudet åt våra vagnar kan jag försäkra er. Jag brukar få lite försynta anfall och meddela lite smågenerat i kassan att det ju inte är vi som ska ha alla grejer utan vi ska ha det till priser. Kassörskorna brukar nicka lite nedlåtande och säga något i stil med jo jo.. Man ser verkligen hur dom tänker sig att vi hamstrar julklappar för 10 år framöver:-)

I dag har vi handlat till serveringen. 20 paket korvbröd, 250 korvar, den ena brödlimpan efter den andra ostar och skinkor, åtskilliga plattor läsk och så alla dessa sopsäckar. Återigen kände jag mig lite generad i kassan så jag förökte skämta lite om att vi är ju lite märkliga jag och min kompis ynglet. Vi tycker det är kul med sopsäckar.. Kassörskan gav oss bara en avmätt lagom ointresserad blick meddelade vad vi var skyldiga och tittade mot nästa kund i kön.

Det fick jag för att jag försökte vara rolighetsminister:-)

Tävling. Gissa varför vi har handlat 40

Tävling. Gissa varför vi har handlat 40 rullar sopsäckar?

Vargen kommer

På väg norrut med jobbet i morse så stannade KP efter vägen för att uträtta ett manligt behov. När han i godan ro står och skvalar upptäcker han dessa spår.. En annan hade säkert gjort ner sig feg som man är men han fann sig, skakade av, tog upp kameran och förevigade snöspåret.

Spåret fanns att bese straxt norr om Grythyttan.

Mäktig start på fredagen!

Fin liten medaljskörd. Bara 4 är mina gi

Fin liten medaljskörd. Bara 4 är mina gissa vilka? Resten tillhör sonen o exmaken.

Högt över havet

Kära pojkvännen verkar ha kommit upp sig..idag iallfall. Själv avskyr jag höjder och får nästan svindel av sådana här bilder.

Bråda dagar

Det är bråda tider. I afton årsmöte och det kräver ju en del förberedelser. åtminstone när man är kassör. Finns det pengar att dela ut till de som gjort utlägg..? Hallå ta inte mina 50 och 20 lappar bara dom är jag rädd om inför helgens tävling. Medaljer har graverats, vi har många grenar och åtskilliga klubbmästare som ska äras och hyllas i afton. Den ekonomiska berättelsen ska skrivas och framföras bäst att öva lite på framtoningen. Sen behöver jag plugga på lite inför den mängd av frågor kring klubbens ekonomi jag förväntar mig ska komma;-)

Vi är en stor förening med många medlemmar och en hög omsättning. Jag ställer krav, krav på mig själv och utförandet av mitt uppdrag. En heder jag håller högt.

På söndag arrangerar vi tävling, den berömda storslagna och vitt omtalade Vårfälten. 150 skyttar från mellansverige träffas och gör upp om heder, medaljer och priser i ca 300 starter! Sånt kräver förberedelser i massor. Varje kväll har vi handlat priser, farit runt som vettvillingar jag och KP. Vi sätter ära i att ha ett av Sveriges finaste prisbord men det kräver lite jobb. Serveringen skall inhandlas. Ägg, våfflor, korv och mackor till 150 personer fyller några bilar kan jag lova. Läsk glöm inte läsken..ca 12 plattor måste köpas.. Ja just det äggen ska stekas..100 st.. vi får dela upp det. Tur vi är många. Målspel ska byggas och tavlor klistras och skruvas.. Banan ska läggas med olika tider och förutsättningar för varje vapengrupp. Inget får klicka då kommer kritiken som ett brev på posten. Hjälp.. nu ringer någon igen och drar sig ur.. Hur ska vi hitta ersättare? Vi måste ha stationschefer på alla stationer både för och eftermiddag.. Och sekretariatet hur löser vi det? Anmälan...? Vapeninvägningen..? Hjäälp!

Det löser sig till slut.. som alltid. Vi är många personer som gör ett hästjobb varje kväll den här veckan. På söndag kör vi ett 13 timmarspass. Måndagkväll tänker jag pusta ut.. Och räkna in pengarna, förtjänsten.... Men var det inte då kretsen har sitt sitt årsmöte..? Borde gå..hinner nog..

..Just det..Stora Buppen fyller 16 år på tisdag.. Han vill ha paket och uppvaktning..Hur ska jag hinna med det nu?

Oro och stolthet

I gårdagens lokala blaska stod en artikel om en man som reser till Sudan för att där arbeta åt räddningsverket som verkstadschef. I vanliga fall skummar jag en sådan artikel och ägnar inte det någon större tanke. Inte den här gången. Nu är det en skyttekompis och en av mina närmaste gäddors pojkvän och själs älskade som har rest iväg. Sudan och Dafurområdet är ju knappast något semesterparadis så de flesta av oss är väl inte helt utan oro. Det jag börjar fundera på är vad driver en människa att åta sig ett sådant här uppdrag. Nu menar jag inte skyttekompisen utan människor i allmänhet. Hur kommer det sig att människor om och om igen åtar sig att med stora risker åka till områden i världen som långt ifrån är säkra. Jag skulle inte våga, aldrig i livet. Ingen av mina barn skulle få åka det svär jag på. Ger det kickar? Pengar? Ära? Äventyrslust? Eller drivs man så starkt av att göra skillnad för de som behöver hjälp? Man kanske helt enkelt ser det som "vilket jobb som helst"?

Hur som helst så ska det bli "spännande" och intressant att lite "vid sidan av" få höra vad det handlar om. Vad ett sådant uppdrag innebär från någon som verkligen varit där, som är mitt i härden. Inte bara det "otäcka skrämmande" utan mer om vardagen. För på något sätt så finns det ju en slags vardag även i sådan länder. Hur ser den ut? Hur fungerar den? Hur löser man sin tillvaro?

Ynglethjärtat vi finns för dig det vet du! Verkstadschefen: En del tycker nog att du är en fullkomlig galning som åker till Sudan när du i stället kan vara hemma hos oss i tryggheten. Men många av oss är nog väldigt stolta över dig, att du vågar göra skillnad. Skillnad för dom som behöver. Till det krävs både stort mod och ett gott hjärta! Jag tror att alla av oss bär med dig lite i våra hjärtan så att du kommer hem till dina vänner, din familj, skyttekompisar och ditt yngel. Hel både till kropp och själ.

I afton årsmöte och där säkert en del prat om vår skyttevän kan jag tänka. Men även en trevlig stund i de bästa av människors sällskap, pistolskyttar!

Ni vet väl att "Skyttar kan göra det 5 gånger på 4 sekunder" :-)

Exets separationsfas!

Något har hänt, jag vet inte vad och jag förstår inte hur det har gått till men helt plötsligt kan jag och mitt ex, teensens pappa, prata med varandra igen. Eller rättare sagt han kan prata med mig jag har inte haft de problemen.

Vi separerade för 7 år sedan. De första åren spenderade vi en hel del tid tillsammans som en slags familj men vi var inte tillsammans, vår relation var mer syskonlik. Vi gjorde så för våra barns skull, för att de i viss mån skulle få leva lite kärnfamiljsliv. Vi reste i Europa med dom och vi firade alla storhelger ihop. Eftersom vi var singlar båda var det ju inga problem. Efter ett par år stadgade både han och jag om oss med varsin trevlig och bra partner, KP och exets M (en trevlig kvinna frågar ni mig). DÅ heltt plötsligt och utan någon som helst förvarning börjar exets separationsfas mot/från mig. Ett par år EFTER skillsmässan.. Jag fattade absolut ingenting. Han har varit vrång, kort, sur, otrevlig och har jag föreslagit något vad det än må vara så har han tyckt eller gjort tvärtemot. Till slut gav jag upp och har mest kommunicerat med honom via barnen som börjar bli stora. De gånger jag pratat med exet har jag mest varit ytlig men trevlig och vänlig.

I juni ska han och hans nya familj tillsammans med teensen bila i Carlifornien ett par veckor. Jag har inte blivit tillfrågad om det varit ok. Oavsett så skulle jag inte neka mina barn den upplevelsen och de börjar som sagt bli så stora att de tar sådana beslut själva mer eller mindre. Som mamma är jag dock lite orolig. Tänk om det händer något och jag blir "ensam" kvar? Dom kanske krockar, min vackra dotter blir bortnappad, den stora jordbävningen kommer. Ja jag är orolig på en mammas vis, vi är sådana. :-)

Till slut var jag tvungen att dryfta min oro med barnens pappa och hör och häpna. I stället för de vanliga vresiga tillmälena så förstod han mig. Och lovade ringa, ge mig uppgifter om flygtider, resrutt etc. Att han skulle hålla extra koll på vackra dottern mm mm. Han var förstående och vänlig i stället för vrång och vresig. Min åsikt var inte längre den man absolut inte skulle ta på allvar. Jag var inte längre någon häxa i hans liv. Jag höll på att trilla ur stolen. Efter det har vi kunnat föra en jättebra dialog kring våra barn igen. En vänlig, skämtsam och enig dialog. Han går inte i försvarställning längre utan "flyter med i samtalet" i stället för att hela tiden motarbeta. Jättetrevligt och roligt då jag tycker att både exet och hans kvinna är anständiga och trevliga personer. Separationsfasen verkar vara avklarad och han är trygg och lycklig i sin nya realtion. Det här innebär att våra barn kommer dra en vinstlott för deras föräldrar är eniga.

Äntligen!

Vinterland

KP bor i en annan klimatson. När vi kom hem i går kväll hade det kommit minst 40 cm snö, fram med skyffeln bara! I morse vaknade vi till det här scenariot. Vitt vitt vitt, -7 grader och strålande sol. Vackert men en månad försent.

Till saken hör att kära pojkvännen gärna ser att jag flyttar ut till honom. Vad tror han egentligen? Att jag ska lämna den södra delen av staden där det endast kommer 10 cm snö för att bosätta mig närmre norrland? Och tvingas skotta en halvtimme utan vantar för at ta mig in i garaget!! Jag är en frusen människa som förvisso gillar snö och vinter men då vill jag vara till fjälls med skidor under fötterna och glühwein nära till hands:-)

Bebådning och våfflor

I dag firar vi Jungfru Marie Bebådelsedag. Av någon märklig anledning firar vi denna händelse i detta land med att äta våfflor?? Är det någon som vet varför vi firar Jesu tillblivelse med att äta våfflor? Vari ligger korrelationen mellan bebådelsen och den lilla gjutjärnspannkakan?

Hur som helst så har KP beställt våfflor och jag bebådning...

Trevlig kväll ni med! ;-)

Mördarfasanen

I min trädgård huserar en stor Fasanhanne. Han spankulerar fram och tillbaka, spanandes. Jag har försökt fånga honom på bild dock utan att lyckas. Jag tror han är ute efter att mörda min katt och då kan det vara bra att ha bildbevis.

För 7 år sedan anlände ett Fasanpar till byn. Min katt som precis uppnåt mogen ålder men ej hunnit kastreras blev eld och lågor. En vild jakt startade och ett hiskeligt slagsmål utbröt. Efter att ha fått en klo i ena ögat som resulterade i en varböld lyckades kattskrället tillslut att knäppa honan och en finfin Fasanstek väntade honom. Trodde han iallafall. Hannen vaktade Fasanliket noga tills det var dags att återvända dit han kom ifrån. Efter det har han återkommit varje vinter, spanandes efter Moroten.

Fasanhämdens timme närmar sig och katten håller sig inomhus.

Insnöade

vi är insnöade i Närke idag, på mer än ett sätt. Den halva i mig som är svensk måste bara få klaga över vädret. Den norska halvan välkomnar och älskar snön men den svenska halvan tycker att det är värdelöst.

Var det ingen vinter i vintras behöver det väl inte vara vinter när det är vår!

Boknörd? Jajamensan!

Utmanad

Som Pangbrud kan jag inte annat än att anta en utmaning. För snart 13 år sedan antog jag en av mitt livs tuffaste utmaningar.. En kompis slog vad med mig om att jag inte skulle klara av att sluta röka... Den mannen hade ingen aning om vem han hade att göra med, jag har järnvilja och är rökfri än idag! :-) Tack Kjell för den utmaningen!

M& M´s utmaning är av det något enklare slaget.

3 namn jag går under:
Mamma
Syrran
Moster

3 saker som skrämmer mig
Att något ska hända teensen fysiskt
Att inte klara av att försörja teensen
Droger

3 saker jag har på mig
Just nu:
Superunderställ
Fleecetröja
Sockor i Merinoull (sorry alla djurvänner köpte dom innan jag visste)

3 sanningar
Jag har pussat en affisch av Donny Osmond med rosa läppstift som 8 åring!
Jag älskar oväder, alla slags oväder men mest åska!
Jag saknar fortfarande golvlister i köket

3 saker jag vill ha (men jag har ju allt..suck det var lättare att sluta röka)
En ny torktumlare
Ett påskägg nästa år vore trevligt!
En revolver som fungerar som den ska

3 bloggare jag utmanar
ACA
Tojvan
Bästaste

Som sagt det var nästan lättare att sluta röka..

Fin kväll alla här har vi oväder på gång

Kallt och kul i Töreboda

Dagen började kyligt och halkigt. Nästan framme i Töreboda såg vi två bilar liggandes i ett dike. "Undrar om det står några Örebroare där" säger jag lite småvitsigt sådär... Ehh jodå minsann två av bilarna med klubbkompisar hade farit rakt ner i diket. Tack o lov var ingen skadad på något sätt. KP har ju en Volvo varpå vi snabbt och lätt drog upp dom. En halvtimme senare var vi ute på banan och i full vigör:-) Skyttar är inga skakiga personer inte:-)

Skyttet gick rätt ok, missade bara 3 skott både på C varvet och lika många på B varvet.. grämer mig lite över ett par av missarna för de satt 1 mm utanför tavlan men sånt händer och man ska inte tjura över missarna man ska glädjas över träffarna. Den mentala biten är överhängande i en sån här sport.

Mest gladde jag mig åt att en av tjejerna i Gäddgänget sköt till sig sin SM plats idag! Yeees hoppas nu hon och maken hennes får sitt kök klart så vi alla gäddor kan frottera oss nere i Kristianstad v 28! Pangbrudar i Skåne..det ni:-)

Men såg ni lampan... förra året vann jag en matchande vas.. Hmm någon i familjen fyller ju år nästa vecka... Tror ni att en 16 åring gillar sånt här? :-)

Vinner man dam 3 får man en sån här kera

Vinner man dam 3 får man en sån här keramiklampa som pris eller straff.

Påskgubbeträff. Gick bra i c missade bar

Påskgubbeträff. Gick bra i c missade bara 3 skott.

Töreboda tävling i härligt väder med min

Töreboda tävling i härligt väder med mina favvispojkar.

Om fjälluft och giftemål...

Fjälluften gör underverk både med stora och små. Jag är ju som bekant en gammal fjällget och de lyckligaste stunderna (bortsett från när teensen föddes då) har jag alltid haft i fjällmiljö. Att som barn få växa upp som jag gjort är en ynnest. Tänk er att vakna på morgonen, titta ut genom fönstret och se hjortar stå och beta längre bort.

KP och jag har haft några av våra finaste stunder i Sälen. Vi har den förmånen att få tillbringa lite tid i Bästaste vännen och hennes familjs stuga. Dels har vi allihop haft väldigt roligt dels har vårt kärleksliv blomstrat.. (Nej detaljer får ni inte men jag kan försäkra dig Bästaste att fläckar har vi inte lämnat:-) Vi förlovade oss där såklart och kommer vi någon gång att gifta oss ska det vara i Sälens lilla fjällkyrka. Bästaste behöver inte vara brudnäbb men gärna vittne. Nu gäller det bara att få Kära pojkvännen att inse att även om jag är begagnad så är jag i fin form:-)

Ett praktexemplar till Pangbrud minsann;-)

Upp och ner

Ojdå den här bilden blev visst upp och ner men det förstärker bara det som den är ämnad att illustrera nämligen årtiondets pangvurpa i backen.

Jag åker fort, susar ner och har ingen aning om hur man ska åka långsamt. Det spelar ingen roll hur mycket jag svänger det går undan ändå. Jag brukar stå på benen men mina nya skidor är lite fladdrigare än mina gamla så vips hade dom korsat sig och jag bokstavligen flög och snurrade runt i en perfekt volt samtidigt som jag inser att hjälp skidorna löser inte ur. Vad gör man..? Jo man hinner tänka att det här går aaaldrig (På närkingska). :-) På något sätt fick jag ihop benen och kunde bromsa med skidorna när jag landade med ansiktet rakt ner i marken..duns duns duns.. När jag till slut stannade var jag tvungenn att ligga kvar en stund och känna efter ordentligt att alla armar och ben var kvar. Tack gode Gud för hjälm och glasögon annars hade jag nog sett ut som en äkta påskkärring i nyllet.

Jodå alla benenen var i behåll endast högertummen som fick sig en smäll och jag har lite ont i nacken men det kan lika gärna vara träningsvärk. Jag är åtminstone inte benskör.

Tyvärr, eller vad man nu ska säga, var vi tvugna att resa hem idag. Tävling i morgon, en sån där himla kul tävling man inte gärna vill missa. Men vilken påsk! Skidåkning med två av de personer jag tycker mest om plus skytte kan det bli bättre? Jag är en lyckligt lottad Pangbrud! Om än lite blåslagen:-)

Sen lunch vid vackra fänforsen. Men 110

Sen lunch vid vackra fänforsen. Men 110 kronor för köttfärslimpa tycker jag är rent ocker. Nej rekomenderas inte.

Härlig vinterdag men vi måste hem tävlin

Härlig vinterdag men vi måste hem tävling imorgon.

Mer after ski. Nu med svenne rubins. Jäk

Mer after ski. Nu med svenne rubins. Jäkla drag minsann

En kamel. I sälen. Jisses

En kamel. I sälen. Jisses

Fullt pådrag. Robert wells spelar. Ja ja

Fullt pådrag. Robert wells spelar. Ja ja

Nu är vi i fin form jag o Bästaste.

Nu är vi i fin form jag o Bästaste.

Paus med gluhwein.;-)

Paus med gluhwein.;-)

10 minus o strålande sol. Perfekt.

10 minus o strålande sol. Perfekt.

Påskpussar

Påskpussar

Skål och glad påsk önskar jag o Bästaste

Skål och glad påsk önskar jag o Bästaste. 2 rediga Påsktanter i sälen. Kp har fullt upp.

Framme. Vi är nästan insnöade. Det gick

Framme. Vi är nästan insnöade. Det gick omkring kameler på gatorna här i lindvallen märkligt?

Oops det här blev mer personligt än vad jag tänkt mig

I Norge drar alla till fjälls under påskhelgen. Man går på tur och umgås med sina närmste. Jag känner mig norsk idag. Drar ju till fjälls med ett par av de människor som betyder mest för mig. Jag kanske skulle ställa mig på trappen och skråla "Ja vi elsker".

Mor o far är på Norgebesök hos syster i Påsk. Jag inser att det var väldigt länge sen jag var där, inte sen i somras. Nu skulle jag kunna skriva att det beror på alla tävlingar och allt annat jag håller på med och det är delvis sant men inte bara. Min svåger kraschade lite mot oss i somras på ett sätt jag tyckte var ganska orättvist så jag drar mig helt enkelt för att åka dit. Han surnade till på stackars KP efter en båttur som slutade i dåligt väder och sen kallade han mig för främmande folk när jag tagit hand om och servat hans barn i ett par dagar. Jag är väl för fan inget främmande folk! Jag är familj, den närmaste familj min syster har! Glömde han det? Eller passade det inte att syrran och jag står varandra mycket nära?

Det känns riktigt trist eftersom syrran och jag alltid funnits för varandra och jag älskar mina små syskonbarn som om de vore mina egna. Jag och svågern har alltid haft en kanonrelation med så jag blev oerhört förvånad. Ett kallt stråk har slagit ro inne i mitt hjärta och jag förmår mig inte att åka dit. Jag blev väldigt sårad och ledsen och ni vet ju hur "långsint" jag kan vara. Jag vet inte om dom läser den här bloggen tror inte det. Syrran och jag har inte pratat om det. Dom kommer hit i maj och då kanske alla knutar lossnar och isen smälter. Men man vet aldrig. Vad jag däremot vet är att blod är tjockare än vatten och när det gäller min syster och mig är det blodet så tjockt och så starkt att hon och jag kommer dra det sista strået. Vi är inte bara systrar vi är systrar som många gånger varit helt och håller hänvisade till varandra av olika orsaker. Som stått samman när det blåst runt oss och skyddat varandra från vinande vindar. Den som inga syskon har kanske inte kan förstå det bandet och den kärleken.

Bilder mina vänner kommer.. men en nyvaken rugguggla till påskkärring vill ni inte se då kommer hela er helg att bli förstörd:-)

Ni får nöja er med bild på "syrran och svågern" i stället:-) Ja varför inte det här inlägget blev ju en lång klagovisa över den relationen och det var inte alls det jag hade tänkt skriva om när jag satte mig vid datorn. Men så är det när man bloggar, hjärnan och tangentbordsfingrarna får ett eget liv. Man vet aldrig vad ett blogginlägg slutar med. Jag mobilbloggar från Sälen så ni kommer inte bli utan;-)

GLAD PÅSK ALLA!

Påsklåt!

Det här får bli årets påsklåt. Hammondorgeln i bakgrunden ger mig rysningar av välbehag:-)

Mot blåkulla med snyggt hår!

Om tycker att jag blev snygg i håret??? Yeeees! Det är nästan så att jag känner mig onödigt snygg! ;-) Vore det inte för att jag var 40 plus så hade jag nog varit en pangbrud i ordets rätta bemärkelse:-)

Nåja.. kanske inte då..men jag är riktigt nöjd, både med klipp och färg. Och en nöjd Pangbrud är en glad Pangbrud. Och en glad Pangbrud är tillgodo för en KP.

Nu ska dom där två 16-åringarna utfodras igen.. undar vad dom har att berätta den här gången.. Troligen något helt logiskt:-)

Ses på Blåkulla ikväll tjejer!

Förändring och korkade blondiner

Jag, liksom de flesta kvinnor jag känner, har en form av kluven personlighet. Det yttrar sig inte som schitzofreni eller något utan mer som en form av förändringsbegär. Vi vill ha nytt i garderoben, göra om hemma, möblera, prova nya recept, byta hårfärg, jobb eller gubbe. Det konstanta tråkar ut oss. Förändring och förnyelse piggar upp och vi blir återigen de soliga varelser som gör världen lite vänligare. ;-)

Vid några tillfällen om året går jag till frisören. Innan har jag alltid bestämt mig hur jag ska se ut. Färg och frisyr är klart inne i huvudet och jag vet att jag kommer gå därifrån en aning vackrare än vad jag var innan. Av någon anledning ser min bild av mig själv mer ut som det photoshoppade kort jag sett i tidingen och utgått ifrån. Men jag anser det vara av underordnad betydelse, frisören är väl ett proffs! Väl framme i stolen meddelar jag glatt hur jag vill se ut. Oftast får jag till svar att det kanske inte är lämpligt. Min huvudform passar inte, färgen skulle få mig att blekna eller det går inte att klippa hår långt! Luften brukar gå ur mig men ibland har jag stått på mig och gått därifrån...jättebesviken..!

Nu har jag hittat en toppentjej till frisör, vi matchar hon och jag. Lika gamla (unga!) samma stil, tycke, smak och livssituation. Hon fattar hur hon ska klippa mitt hår som både är tjockt, blankt och har massa virvlar. De två senaste gångerna har jag varit glad och nöjd, Ja jag har känt mig riktigt fin.

Idag ska jag "klippa det långt" och färga ljusa slingor, Pangis goes blondie again. Dvs jag återgår till min ursprungsfärg efter vinterns mörkare sejour.

Ni förstår blondes have more fun..;-) Jo jo smäll gärna till med att blondiner är korkade, jag håller med. Den mest korkade av de alla måste vara Victoria Silverstedt. Hon är så blond och så blåst att hon blivit mångmiljonär...i dollar..

Ovanligt korkat tycker jag. ;-)

Vi drar till fjällen

Nu längtar jag till fjälls. De här marsveckorna knäcker en nästan varje år. På jobbet har vi konferenser hela tiden, utöver det är det revision, årsrapporter, årmöten samt planering av och stora inköp till vår stora tävling som infaller runt sista mars. När teensen var små var det alltid maj som var värstingmånad. Alla aktiviteter hade avslutningar och skolan skulle göra si eller så för att inte tal om fritids. Numera klarar sig teensen hyfsat själva och det är mars som är värstingmånad.

På fredagmorgon drar vi till Sälen. Tror ni jag längtar? Neej då jag ser verkligen inte fram emot tre dagar utan barn, bara med vuxna, god mat, vin, strohrom och skidåkning på nya lagg. Absolut inte.. kommer bli hemskt tråkigt.. ingen som tjatar..frågar.. stökar till.. ska ha pengar.. ska ha en rapport gjord.. Blir säkert dötrist.. och...

..alldeles alldeles underbart:-)

Inte redo

Den vackra fjååårtisen snart 15 har date idag. Med slyngeln S, lika gammal och från normal anständig familj. Hon utsattes för förhör av sin moder igår innan han blev godkänd. Den stackars styvfadern KP som nästan är mer orolig än mig ville gärna se kort på slyngeln först också. :-) Hon fick lova att börja med att fika på stan, dvs inte vara inlåst i hans rum med lampans släckt. Då vet man ju själv vad som kan hända...

Gissa om hon suckade djupt och himlade med ögonen när hon krasst meddelade oss att dom faktiskt bara var vänner. Visst är han intresserad av henne och kanske hon av honom men vad trodde jag om henne egentligen.

Hon börjar bli stor min lilla busa. Tofsar och tandglugg är ett minne blott. Nu är det smink, killar, och kompisar som gäller. Mamma är bra att ha men på distans. Hela hennes resonemang har förändrats sista året, jag hör hur hon börjar utvecklas från en fjååårtis, som kunde vara "liten" ibland, till en ung kvinna. Hon är bra min tjej, mycket bra. En tjej att vara stolt över.....men.....

...Jag vet inte om jag är redo för det här... inte än..

Adonis

Inga dåliga tandläkare dom anställer på folktandvården nuförtiden. Inte nog med att den sammetsögde Adonisen hade en lång vacker man i hästsvans och ett gnistrande leende. Han kunde sin sak också. Tanden är troligen räddad från rotfyllning! Det innebär att i stället för att jag ska punga ut med 4000 kr klarade jag mig undan med 406 kr!! Ha! Fin start på kvällen.

Nu är det bara revisionsmötet kvar.. men dom mutar jag med smörgåstårta och påskgodis:-)

Tragedi

Knivmorden i Arboga igår är på mångas ja om inte allas läppar här idag. Många av mina kollegor har småbarn och några väntar, dom är oerhört berörda, det kommer för nära. Den lilla staden ligger ju "nästgårds". En (troligtvis) pappa som knivmördar sina två små barn är en händelse som för de flesta av oss är obegripar. Man kan nästan inte ta in det.

Jag kan bara konstatera att det under inga som helst omständigheter kan röra sig om en frisk människa. Måste vara en psykopat eller narcissist. För även den mest ledsne efter en skillsmässa skulle inte gå ner sig så mycket att man skulle förmå sig till att döda sina egna barn. Till det krävs en svår och mycket farlig psykisk sjukdom. Eller kan ren svartsjuka verkligen utlösa något så här fruktansvärt?

Jag arbetade i Arboga i början på 90-talet som vägledare under något år. Första tanken som slår en är ju som alltid "är det någon jag känner" men det är det inte tack o lov. Det gör dock inte tragedin mindre för det. Våra samtal idag har handlat mycket om den stackars mamman överlever. Till vad? Vakna till ett sånt besked. Ingen av oss är säkra på att vi hade velat överleva, inte utan våra barn.

Nu ska jag samla ihop mig ,jag blir nedstämd av såna här samtal. Det ena leder oundvikligen till det andra och hela stämningen på jobbet fördunklas. Behöver lite kraft till eftermiddagen och kvällens prövningar. Först tandläkarbesök med rotfyllning och därefter möte med revisorerna.

Tuff dag det här!

Jag mötte...

...nej inte Lassie men väl bröderna Rongedal. Eller rättare sagt så har jag en kompis som faktiskt gått ett år på gymnasiet med dom i Karlstad!

Själv arbetar jag ju med Jeanette i Let´s Dance mamma.. Det här är stort!

Berätta nu vilka Lassies ni har i era liv..

Sponsring

Någon mode eller inredningsbloggare kommer det aldrig bli av mig i allafall.. Jag blir så full i skratt när jag läser bloggar som är sponsrade. En bloggare behöver ju inte kunna skriva korrekt eller vara journalistiskt utbildad tack o lov. Men när en sponsrad bloggare på ett "naturligt" sätt ska skriva tex om sin nya perfekta klocka, eller barnvagn, eller schampo eller vad det nu kan vara ja då blir det så krystat och onaturligt. Ungefär som en Svensk Damtidningrubrik. Sånt roar mig:-)

Men å andra sidan.. för dom pengarna så skulle jag iofs kunna skriva vad som helst. Problemet är kanske att jag inte skulle vilja ha grejerna.

Men om jag skriver om Benelli, Norma eller Eley.. tror ni jag blir sponsrad med ammo och nya vapen då? Jag skulle kunna tänka mig den nya Walther SSP .22 Den kostar ca 16-17 tkr och nu har jag nämnt den här i bloggen.. Kan jag få en sån då? Jag har ju ganska många läsare varje dag, ja kanske inte 10000 då men 100 iallafall.. och procentuellt sätt är ju det lika många som intresserar sig för skytte som för mode. Jag har inga problem med att beskriva balansen, träffbilden, den sköna rekylen och gud vet allt.

Och jag lade faktiskt in en bild på mina nya Langepjäxor.. hallå fabriken hit med lite stålar. Får jag dessutom ett litet bidrag från Atomic blir mina nya lagg med på bild direkt plus en rescension om vad fint de glider i backe oavsett vad jag tycker om dom egentligen.

Rörigt.. nej då bara 43-årig kvinnlig logik:-)

16 åringar och deras logik

16-åringar är ett märkligt folk. Dom sover hela tiden, även när dom är vakna. Då befinner dom sig oftast i något slags zombie- eller komalikanande tillstånd. Försöker man prata med dom så får man en grymtning till svar, om man har tur. Socialt beteende har upphört att existera om det inte sker med andra 16-åringar vill säga. Annars befinner dom sig i det egna rummet dörren stängd. När dom inte sover äter dom hela tiden. Frukost, lunch och middag på samma gång. Och det intas minst tre gånger om dagen. Däremellan får man frågan "Morsan finns det nån mat". Men det är väl tur det för då vet man ju att dom lever och inte har tappat talets gåva helt och hållet.

Jag har nyss utfodrat två stycken 16 åriga slynglar med hamburgare och pommes. (De två på bilden) Det sa glufs. Mellan tuggorna försökte jag förhöra mig lite om deras tankar kring tillvaron. Detta var vad som framgick:

"En bra film är en film som redan från början gett upp storyn och dödar lite folk istället." Ehhhh.. Inga kommentarer från mödernet.

"16 åringar är som kvinnliga pensionärer." Varför då frågade jag? "Jo vi kan inte heller köra bil." Jahapp sa jag, kan du förklara lite närmre kanske. Jo, fick jag till svar. "99 % av alla som blir påkörda blir det av pensioner. Jag känner tre stycken som blivit påkörda och det är ganska många det. Alla tre blev påkörda av en pensionär som var kvinnlig."

Den 16-åriga logiken saknar motargument. Jag gav upp!

Rongedalbroder nr 3

Här ser ni en bild på den tredje brodern Rongedal när han DJ´ade på min 40 årsfest.. Ja han har tiara, klädkoden den kvällen påbjöd det. Vem bruttan till höger är har jag faktiskt ingen aning om men jag antar hon var bjuden.. av nån.. :-)

Sursnö!

Om det nu inte har kunnat snöa på hela vintern så behöver det väl inte börja nu!!!!

Det här är vad jag kallar för dumheter! Hörrudu Pohlman stäng av, den här sursnön du slänger ner nu är inte välkommen! Jag vill ha vårsol tack!

Hmmpf

En annan kvinnas barn

Man kan inte ta ett barns kärlek för given. Det är inget man bara får, man måste förtjäna den. I synnerhet när det är en annan kvinnas barn. När jag och lilla Tass möttes första gången för några år sen var det kanske inte kärlek vid första ögonkast men helt klart så uppstod tycke. Den första tiden KP och jag dejtade präglades av varsamhet från bådas håll. Lite extra omtanke om den andres barn var på sin plats. Varsamhet i att de skulle känna att man på intet sätt tog deras förälder ifrån dom utan att de fick en extra vuxen som tyckte om dom i sitt liv.

Vi tog in våra barn i vårt förhållande tämligen omgående. En del förespråkar att man ska vänta men vi hade båda varit singlar ett par år och vi var väldigt säkra på att vi skulle hålla ihop. Barnen hade vant sig vid att mamma och pappa inte längre var tillsammans och vi visste att vi skulle vara tillsammans. Då var det självklart. Våra förutsättningar var goda.

Vi har alltid varit noga med att våra respektive barn har fått egentid med sin förälder, fått känna sig exklusiva samtidigt som vi i lagom takt ökat på dosen av regler, gränssättning etc. Visst har vi haft lite svartsjuka framför allt hos liten Tass och fjååårtisen men jag tycker att vi numera oftast fungerar som en hel och vanlig familj. Det fungerar bra för det mesta trots att det inte alltid är helt enkelt. Man får försöka komma ihåg att dom är barn och vi vuxna. Vi kan faktiskt backa lite för våra barns skull samtidigt som vi aldrig skulle låta dom styra våra liv.

Jag glömmer aldrig första gången liten Tass verkligen visade sin kärlek till mig. Det var ca 6 mån efter att vi träffats. Han hade varit på vintermarknad med sin mamma och mormor och där köpt en liten tomtenisse till mig!!! Jag samlar på sådana och det hade den då lille 6 åringen uppmärksammat! Jag blev så varm ihjärtat att jag grät lite. Den nissen har en hedersplats i mitt hem.

Det finns nog en miljard råd jag kan ge men de skulle troligen inte fungera hos andra, för som människor och som grupp är vi alla olika. Det som fungerat i min familj kanske inte skulle fungera hos någon annan. Men jag är övertygad om att en lagom blandning av varsamhet och gränser gentemot barnen fungerar. Och att man aldrig ska bli avis på sin kärestas barn. Man får inte glömma att han eller hon faktiskt älskar sitt barn precis på samma sätt som jag älskar mina. Sen ska man undvika att fjäska för dom. Fjäsk och inställsamhet är något barn avskyr. Det är bättre att vara sig själv med en liten extrados snällhet. Jag känner mig lyckligt lottad som fått ynnesten att älska en annan kvinnas barn. Och få samma kärlek tillbaka!

KP brukar säga att det inte var han jag först förälskade mig i utan liten Tass och när jag tittar på bilden från kvällen vi möttes så undrar jag om han inte har rätt. För han ser ju inte klok ut medans lilla Tass är ett riktigt charmtroll:-)

Fjädrar i busken

Idag ska busken pyntas med fjädrar. Nej inte den buske vissa av er förmodlinger tänker på utan en vanlig buske utanför mitt köksfönster. Den är liten och ynklig och borde egentligen tas ner, men varje år så får den lysa ett par veckor iförd lånta fjädrar i allehanda färger.

Busken lever på lånad tid men så länge det finns barn i det här huset som tycker den traditionellt ska påskpyntas varje år kommer den att få nåd.

Vi kommer inte vara hemma i påsk men lite lagom fula kycklingar och tuppar får väl tas fram. Jag har liksom inte hämtat mig från sommarsemestern än så jag tycker nog att påsken kom ovanligt tidigt iår.

..och snart är det väl jul..

Det här blev bra det!

En kompis till mig, P, ser banne mig ut precis som bröderna Rongedal. De är nästan scary lika och har samma mimik och kroppspråk. Undrar om de egentligen var trillingar och han blev bortbytt?

Perelli vann rättvist med Sanna N på andra platsen. Synd att inte Sanna N tävlade med den låten förra året då det var balladläge för både hon och låten är grymma. Jag gillade Perelli och KP hade balladvibbar.

16 åringen, som inte är hemma, hade givit mig stränga order att rösta på "Christer da man"! Han har to m gått med i Fylkings kampanj "Chriset till Belgrad". Lilla Tass lämande sin röst på Amy D och satt sen och ropade yees för varje enpoängare hon fick :-) Fjåårtisen (snart 15 då) röstade på BWO.

Det var klass på årets final, jag har även allvarliga funderingar på att kontakta Björn Gustavssons föräldrar för att föröka förhandla kring ett resonemangsäktenskap med fjåårtisen. En sån svärson vill jag ha, söt som en slanggurka och med en humor som definitívt går hem i det här huset.

Nu ska jag på äkta teensförälders vis försöka lokalisera 16 åringen på stan.. ;-) Har inte ens vågat ta ett litet glas vin.

Härliga tider stundar;-)

Vargars vara eller icke vara

Ok jag förstår om ni tycker bilden är makaber eller kontroversiell. En del tänker säkert åååhh vad bra, andra vad hemskt. Vadan denna bild då? Nej jag har inte jagat varg på morgonen. Skulle inte kunna skjuta något levande. Skjutit har vi gjort däremot, men på pappfigurer, ganska bra också:-) Vi for upp till Ramsberg i Norra länsdelen. Straxt inann ligger byn Gusselby. Där har under några veckors tid en ungvarg huserat. Oskyggt har han vandrat runt bland villorna och gårdarna. Länsstyrelsen beslutade om skyddsjakt och en skyttekompis som bor i byn fick bilden smsad till sig av några vänner, jägare som deltagit. Ämnet varg är kanske inte lika hett längre som det var för några år sedan. Lugnet verkar ha lag sig och och acceptansen i landet ökat. De flesta jag känner som bor i "vargrika" områden tycker det är ok med varg. Men en oskygg varg inne på tomten vill nog inte så många ha. Det Djuret mår säkert inte heller bra, och kan bli stressat.

Min åsikt om vargar är självklart varg men jag vill inte uttala mig till fullo förräns jag haft varg runt husknuten. Då först ska jag ta slutlig ställning. Hur som helst vad tycker ni? Jag vet ju att ni som läser kommer från alla möjliga delar av landet. Städer, byar, norr och söder. Har ni sett varg? Eller andra rovdjur? Har ni någon åsikt?

Jag har aldrig sett en fri varg, önskar jag fick det någongång. Tycker det är ett vackert och mäktigt djur, men jag skulle säkert bli livrädd:-)Än räddare skulle jag bli för björn. Som barn hade vi en slagbjörn runt gården som rev sönder får i mängder. Det var inte helt roligt, vi barn fick inte gå utanför grinden minns jag. Jodå den spårades och sköts. Lodjur har jag sett på ganska nära håll till och med, en fantastisk upplevelse. Häromdagen såg jag vildsvin. Mitt favvisdjur är nog annars Utter för de påminner mig om min kära pojkvän. Ni vet lugna, sansade, typer som mest flyter omkring och gillar att fiska:-) Hetsar upp sig först när man retar upp dom:-)

Ovanligt kontroversiell pangis idag minsann.

Bortblåst ångest

Hämtade mina nya lagg på lunchen.. och ångesten är som bortblåst:-) Längtar till nästa helg när jag får provåka.

I kväll ska jag mysa med lilla Tass. Godis och let´s Dance. Teensen är väl knappast hemma, det är tur jag har en bonuskille som fortfarande gillar fredagsmys. KP ska på fest. Vi ska hämta honom i "god tid" dvs "tidigt" för i morgon ska vi tävla. Jo jo jag minns väl hur det var i julas sist han var på fest:-) Hämta mig kl 23.. ehhh sen när hamnade min by i en annan tidzon än stora staden?!! Först när mitt ur närmade sig 02.00 på natten tyckte han att klockan var 23... Ha ha ha.

Finfin fredag alla!

Ekonomi ger ångest

Vaknade tidigt med ågren.. Nej jag var inte bakis, men jag kan få ågren när jag gjort större impulsköp. Pjäxorna var försvarbara men skidorna ger mig lite ångest. Trots att jag motiverar det med att både sonen och jag kan använda dom. Känns lite onödigt ändå... men dom är ju bra, och halva priset, och... ja ni vet hur man resonerar.

Är man som jag ensam med hus, KP har sitt eget hus, är det viktigt att ha koll och ordning på ekonomin. Jag tjänar ok men har inte utrymme för några vidlyftiga extravaganser. Handlar jag något eller gör något måste jag avstå något annat. Så är det bara. Genom att jag lägger ner mycket pengar på skyttet och även skidåkning måste jag avstå krogbesök, bio, restauranger och liknande. Resor bekostas oftast genom julklappspengar.

Ja ni ensamstående vet nog precis vad jag talar om. Ibland blir jag småirriterad när folk i min omgivning som sitter med dubbla inkomster gnäller och klagar över pengar. Att dom inga har. ehhuuu.. Hallå.. klarar jag mig på en inkomst, MED hus och teens då borde man klara sig när man har två inkomster. Jag har definitivt ingen lön som genererar dubbel inkomst efter skatt. Och jag har inga bidrag. Inget bostadsbidrag (för hög inkomst) inga underhållsbidrag, och endast ett barnbidrag. Nej det är bara jag och min lön. Jag betalar t o m teensens busskort varje månad (ett av dom) eftersom dom går på friskola. Kommunen vägrar ge busskort till friskolebarn, vi är väl svikare. Men min skatt vill dom ha.

Nej nu får jag ge mig, blir ju sur när jag skriver det här. Alla har sitt, jag vet det. Jag är trots allt lyckligt lottad och nästa vecka ska jag få åka skidor igen.

På nya lagg! :-)

Snygga va

Snygga va

Säljes Salomon X-wave 8

Säljes
Fick dessa hyperhäftiga och bra pjäxor av barnen i 40 årspresent. Har inte åkt så mycket med dom för jag min stora idiot köpte för stora pjäxor!! Strl 26.5.. Hallå det är ju karlstorlek.. vad tänkte jag med!!:-) F.ö är dom kanon med 3D funktion, ja dom är ställbara på alla möjliga ledder.. uppvärmingsbar sportsula har tillkommit. Allt för att dom skulle börja passa. Men det går inte, jag får bara ont i fötterna och nu när knäna ballat ur måste jag ha en annan pjäxa helt enkelt. En lättare, framför allt i rätt storlek. Dom här kostade 3500 kr nya och innersulan 350.. Är någon intresserad hör av er, jag ska lägga ut dom på blocket med. Killen på Intersport rekomenderade 1000:- för dom. Dom har knappt en repa! Riktigt häftig och fin pjäxa! OBS! Du måste vara bra skidåkare annars är dom för avancerade. (Jag är hyfsat bra, var bättre:-)

Har redan köpt nya. Lange.. nästan samma som Bästaste har men till halva priset! Jätteläckra med blommor på:-) Men framför allt sköna! Fanns ett par kvar på Intersport idag och jag tvekade inte. Nu traskar jag omkring i dom och bara njuter. Vi får nog ta en provtur i Sälen i Påsk.

Sonen o jag har även investerat i ett par nya skidor. Vi har dealat lite sinsemellan och han köper mina gamla skidor (3 år) och behåller en del av sina skidpengar till Carlifornienresan med pappa. Plus får resterande av mig i födelsedagspresent.. Rörigt? Nja inte så.. jag köpte ett par nya skidor idag vi har båda paren gemensamt, han gav mig hälften av pengarna.. Alla nöjda och förhoppningsvis behövs inga skidor på ett par år nu i huset.

Men jag kommer sakna mina X-Waves.. man känner sig häftig i dom :-) Så barnslig är jag, 40+ till trots:-)

Härlig lunchdate!

Åhh jag har haft en sån härlig lunchdate idag. Med bokbloggarLotta! Vi jobbade ihop för flera år sen och jag har alltid gillat den tjejen stenskarpt. Vi fann varandra direkt genom att hon anställdes samtidigt som det var ett OS.. Idrottsnördiga som vi är (hon snäppet värre:-) var kontakten ögonblicklig! Härlig, smart, snygg tjej med barn som ofta förgyllt min vardag med sina påhitt:-) Ni vet sådär roliga som bara kluriga 3-5 åringar kan vara... Vi delar bokintresset också vilket inte gör saken sämre.

Redan innan hon dök upp kände jag mig full av förväntan. Först avhandlade vi hennes nya spännande jobb på stora anstalten. Därefter pratade vi skit om gamla arbetskompisar.. och chefer!! Inte att förglömma dessa chefer man haft:-)

Sen blev det KP, ungar, gubbar, dagis, jobb, teens, skytte, barnkalas som vi båda avskyra att anordna, 30+, 40+.... ja det bara sprudlade ur oss. Samtidigt smaskade vi fisksoppa och pannkakor. Tiden gick för fort!

Tack kära Lotta för en urtrevlig lunch.. snart igen hoppas jag!

Heja 40+

Mitt liv började vid 40. Helt klart! 40-årsfesten var ett dundrande rockparty tillsammans med en av bästa kompisarna. Vi bjöd på Italiensk buffé samt öl och vin så mycket folk ville ha. Ett rockband spelade och vi hade DJ. Alla kompisarna, ca 75 st, hade fixat sånger, dikter, spex etc. De sista gästerna gick 5 på morgonen. Vi hade t o m ett litet svartsjukedrama som slutade i slagsmål. Helt enligt partyregelboken. Vi var på scen och sjöng (se bildbevis ovan:-)... åtskilliga gånger..kanske hellre än bra men självklart under stort jubel:-)

När jag pratar med mina vänner och kollegor i 30+ åldern eller läser i 30+ bloggvänners bloggar känner jag bara tack o lov att den tiden är över. Visst köttet lossnar ju från benen och trillar ner, hakhäng och gäddhäng är oundvikligt. Tränar du för mycket ser du bar rynkig och konstig ut för skinnet blir slappare. MEN du bryr dig inte lika mycket längre. Åldern ser till att du bli lite mer i fas med dig själv, du lär dig acceptera att du är så här..och du duger. Det är en skön känsla. Jag vet att jag är älskad av många. Och dom som inte gillar mig.. tja vad spelar det för roll.. dom gillar kanske någon annan i stället.

Småbarn!!! Visst var det fantastiska år på många sätt men jag måste erkänna att jag tycker det är skönt att dom är stora. Kul att lotsa dom in i vuxenlivet. Dom klarar sig så mycket själva nu, och är så smarta och förnuftiga. Visst måste man tjata på teens att dom ska plocka upp och städa sina rum.. men dom gör det ju.. Vab är ett minne blott. Överhuvudtaget är dom mycket friskare nu. Sonens kraftiga matallergi har även den lagt sig så jag behöver inte längre vara orolig.

Jag har helt plötsligt massa tid för mig själv och mina intressen igen, är sällan helt utsliten eller stressad. Inte på samma tärande sätt längre iallafall. Och PMS försvinner i stort sett helt.. 40+åldern dvs innan svallningarnas 50 måste rent hormonellt vara den bästa tiden i en kvinnas liv. Det kanske är därför många av oss verkligen njuter de här åren.

Jag sällar mig härmed till den stora skara kvinnor som verkligen njuter av att vara 40+. Vad tycker ni?? Män och kvinnor 20+, 30+, 40+, 50+..?? Delge mig era åsikter om er ålder, kommande åldrar. Vad är bra dåligt? Vad tror ni? Har jag rätt eller fel?

Shooot!

Vilken låt!!!

Lyssna och titta med för den delen.. Tänk om det varit en sån här snygging som pinglat på mig på Horbaren i Prag..då kanske man skulle ha övervägt minsann:-)

Låten gör mig glad.. och sugen på att dansa

Horbar i Prag

Bästaste vännen bjöd på kvällsfika igår och vi pratade resor. Hon ska snart till Kina på en härlig rundresa och straxt därefter åker hon och jag till Alsace. Vi har rest förr bästaste och jag och vi fungerar perfekt ihop. Vi har ungefär samma inställning både till folk och fä. Vi gillar samma saker och är båda lite lagom matallergiska. Vi är även båda lite halvgalet förvirrade, och vi pratar och skrattar med allt och alla.

Man fungerar inte riktigt med alla när man reser men hon och jag är en perfect match!

Vi har en mängd minnen, idag mest roliga, som vi kan skratta åt och något överdrivet berätta om. Rättvik i regnet bland campande småbarnsföräldrar i en alldeles för lite stuga. London.. hungrig bästaste med en Pangbrud som löpte amok i butikerna:-) Sälen..skidor och vandring på fjället.. njtbart.. Party i Norge.. say no more..

And then came Prag... Ett av de roligaste minnen från den resan är, när vi en kväll efter att ha varit på teater, går in på en pub vid Vaslac Havel platsen. I våra ögon en vanlig pub. Damen bakom disken tittade lite konstigt på oss när vi beställde men vi fick våra öl och gick och ställde oss vid ett bord. Vi tyckte kanske att folk betedde sig lite märkligt men vad visste vi. Folk, speciellt kvinnor, betedde sig faktiskt ovanligt.. men stämningen var ju hög och trevlig. Ingen pratade med oss dock men några karlar började så sakteliga kretsa runt oss. Vi är ju lite coola sådär så vi tog ingen större notis om det.

Plötsligt kommer det fram en tandlös karl med hästsvans iförd gamla slitna joggingbrallor och med ett äckligt leende ställer han en pingla framför mig och ser inbjudande ut. Poletten trillade ner direkt och jag vände omedelbart på klacken och skyndade mig ut med Bästaste i hasorna. Väl ute bröt jag ihop av skratt... Vi hade hamnat på en "horbar" och jag blev helt enkelt erbjuden en liten têt a têt med den tandlöse:-) Jag fattar inte än idag hur han kunde få för sig att moi skulle ens överväga att följa med honom.. Inte ens om jag hade varit yrkesverksam hade jag gjort det.

Gissa vad vi har skrattat åt vårat oförstånd. Det fanns absolut ingenting som tydde på att det förekom försäljning av något slag på puben, mer än öl då förstås.

I Prag såldes det sådana där pinglor/klockor överallt och de fick ju en helt annan innebörd i våra ögon efter den kvällen.. :-)

KP stackarn fick ju självklart en pingla i present av Bästaste som hon tycker han kan använda vid behov:-)

Obehagligt fikasnack

Dagens fikasnack här på jobbet var inte särskilt muntert. Vi hamnade på ämnet kvinno/hustrumisshandel. Den avslutande serien, Kungamordet, och den ihjälslagna kvinnan i Askersund låg till grund för samtalet.

Jag kan inte med ord nedteckna vad jag anser om misshandel..barn, kvinnor, män..eller djur för den delen.. Skulle jag skriva i klartext skulle den här bloggen få tvätta munnen med tvål och vatten. Det är få saker som väcker mitt förakt och mitt kalla hat så mycket som detta ämne. Vi avslutade samtalet med att konstatera att dödsstraff är inte nog.. 20 h pass i salttgruvor..lättklädda med slöa verktyg.. Vad sägs om det? Nej jag skämtar inte.. jag är gravallvarlig med en obehaglig smak i munnen.

En arbetsompis boendes i Askersund kände väl till kvinnan som slagits ihjäl av bygdens "fine" jägmästare. Han hade kastat henne ner för en trappa, kört över henne med bilen, dumpat henne i ett dike och därefter åkt hem till kvinnans son och sagt att nu kan du hämta morsan din i ett dike. För 3 månaders sen frigavs han från en tidigare misshandelsdom mot henne. Och hon gick tillbaka!!

Min största rädsla väcks.. tänk om min dotter hamnar i en psykopats våld. Den trevlige, otäcke och livsfarlige psykopatens våld. Vilken vanmakt! Hur skulle jag få henne därifrån.. jag skräms av en tanke som kanske aldrig kommer att inträffa.

Nej nu får jag ta o ruska upp mig lite så jag orkar med eftermiddagens alla konferenser..

Vildsvin

På väg hem till KP som bor norr om stan såg jag något jag aldrig sett förrut. En vildsvinsflock sprang över vägen och ut på gärdena. Mamma vildsvin, pappa vildsvin och 4 kultingar. Vi bilister körde långsamt och åtminstone jag tittade med vördnad efter de skygga djuren.

Mäktigt!

Liv i symbios

Jag och en av mina bästa vänner, värmländskan, lever våra liv i symbios och har alltid gjort så. Med det menar jag att händer det mig något så sker samma sak med henne och tvärtom. Jag menar verkligen allt! Ibland har det nästan varit läskigt. Nu senast när jag tappade två plomber tog det inte många veckor förräns hon tappade två hon med. När hennes bil pajade, gick min sönder. Går spisen sönder hos den ena pajar den hos den andra. Alltid! Det är t o m så att familjemedelemmar avlidit på liknande sätt. Men vi har även symbios när det gäller glädjeämnen i livet. Vilket ibland kan kännas trösterikt.

Hur som helst kära Värmländska, om du läser detta, fram med plånboken för min torktumlare gick sönder i morse.

Nu vet du vad som väntar hemma hos dig:-)

Huskurer

I går trädde Stina in som min räddande ängel med ett fantastiskt tips till mitt "småifekterade" sår på fingret. Att stryka på lite honung som är antiseptiskt och därefter sätta på ett plåster. Sagt och gjort, äkta Grekisk timjanhonung ströks på såret som därefter täcktes med ett plåster med fiskar på. I morse var det nästan bra! Tack Stina!

Jag är förtjust i huskurer av alla de slag, oftast fungerar de gamla visa klokskaperna mycket bra. Ja ibland t o m bättre än apotekens moderna motsvarighet.

Mitt bästa huskurstips är vitpepperkorn som skydd mot magsjuka. Blir någon i din omgivning magsjuk, svälj omedelbart 10 st hela vitpepparkorn. Jag lovar du klarar dig. Jag fick tipset när jag för många år sedan vikarierade inom äldreomsorgen och det har fungerat för det mesta. (Ingen regel utan undantag ni vet) Jag har t o m petat i barnen korn, dock inte lika många, när de var små. Oftast har endast en person i vår familj blivit sjuk.

Ett annat tips jag gärna delar med mig av är att bryta av ett blad från antingen en "Penningblomma" eller en Aloe Vera och lägga den "köttiga" sidan på ett brännsår, getingstick, brännäslesveda och liknande. Linda om ett plåster eller bandage och låt verka i ett par timmar. Man kan byta blad om det torkar. Svedan brukar ge med sig omedelbart och brännsår brukar läka snabbt.

Vilka är era bästa huskurstips? Dela gärna med er här i kommentatorsfältet.

F.ö tycker jag att vi ska hålla oss friska:-)

Så himla rolig dag!

Hamnade i den roligaste patrullen någonsin. Tre varv har vi skrattat och skämtat oss runt. Skjutit bra har vi också gjort allihop. En av de roligaste, finurligaste banor jag någonsin skjutit. Inte särskilt lätt men med kluriga målspel och snabba tider vilket oftast passar mig. Jag sköt en bit över mitt snitt så jag är mycket nöjd. Placeringar vet jag inte men jag kom tvåa i D3 efter damen ni ser på bild men hon är lanslagsskytt...och en fantastiskt rolig tjej! Så då är det helt ok att hon vann:-)

KP sköt kanonbra och vår revolverexpert gjorde återigen skäl för det namnet. Min gädda vann D2 överlägset och sköt jättebra i B. Klubben tog även hem lagtävlingen. På alla sätt en kanon skyttesöndag. Efteråt hade jag kolhydratbrist de luxe så jag vräkte i mig en Pizzabuffé på anrika "Snoddas" i Linköping.

I natt var det inte helt säkert att jag kunde åka iväg. Skar upp ett finger på revolvern i går och vaknade kl 01.00 av att det bultade i hela fingret. Jag har haft blodförgiftning så jag förstod att det började bli infekterat. Upp och på med ett "spritomslag" + antiinflammatoriska värktabletter. I morse hade det tack o lov gett med sig. Ömt och lite varigt kanske men något får man ju tåla:-) Man är väl en pangbrud:-)

Årets roligaste bana. Hyfsat svår men så

Årets roligaste bana. Hyfsat svår men så kul. Går bra det här.

Bra och dåligt

Roligt idag: Holm, Södergren och Kalla i nämnd ordning.

Tråkigt: Sanna Kallurs lårskada! Är det möjligt? Sånt får inte hända!! Orättvist tråkigt!

Sen hoppas jag verkligen att Sibel går vidare.. trist om Nordman gör det.. har svårt för den knarrande kåkfararen..

Skriver det här precis innan finalens bidrag är utropade... Bäst var iallafall Luuk..igen :-)

Ja just det present har jag fått minsann.. av bästaste som varit i Tallin.. Hamnar direkt under Roligt idag listan såklart. Bild kommer!

Däckad

Däckad var ordet. Jag fullkomligt däckade i går kväll. Tröttheten tog ut sin rätt. Kanske inte en fredagsmyskväll den kära pojkvännen önskat sig men vad skulle han göra? Mat orkade jag inte laga så vi inhandlade take away från Shanghai. Ett glas vin fick jag i mig men det tyckte jag smakade illa. Sen halvsov jag framför Let´s Dance och försökte orka hålla mig vaken tills slutet men då mådde jag nästan illa av trötthet.

En total mental urladdning helt enkelt.

Inte nog med det, min kära revolver krånglar.. Lagom kul inför morgondagen för jag är anmäld till 3 varv i Linköping. Vi har en revolverexpert i klubben så han var så gullig och tog med den för iordningsställande. Den kanske bara är utmattad den med:-)

Nu måste jag roa mig i tvättstugan men sen blir det soffan och en stor mugg kaffe.

I kväll ska jag heja på Sanna Kallur för allt jag är värd! Vad gäller melodifestivalen hoppas jag att folk fattar att Carola o Andreas låt är bra. Gärna den och Sibel vidare.

I morgon väntas pangbilder, klart ni kollar va? Och håller tummarna :-)

Pangbruden modebloggar..yeeeek

Japp jag har shoppat! Nya jeans.. lite blekta sådär. Passar mig perfekt. Jag är och förblir en jeansbrutta. Tycker det är ursnyggt med tights och klännng...på andra.. Jag kör med Jeans. Dessa satt inte bara bra de passade plånboken med! Klart man är glad då!

En top grå i lite folklorestil slank också ner.

Men jisses vad har tagit åt mig, det här börjar nästan likna en modeblogg. Jag behöver verkligen vila upp mig inser jag nu:-)

Finfin fredag alla mina läsare!

Till mig själv

Veckans fredagsvisa tänker jag minsann tillägna mig själv en überfürerarmsdrungmutter av hög rang! Högklassigt moderskap har jag bjudit på denna vecka!

Mama med Genesis! Enjoy

Energisol, man tackar!

Ahhh vårväder minsann. Gissa vem som plockade fram en vårjacka i morse? :-) Härligt! Jag behöver lite solsken och extra krafter just nu, eller en dos alkohol..kanske.. Det tar på krafterna att ha inneboendes hos sig. Även om jag fått sova på nätterna är jag så trött att det känns som om jag varit uppe en vecka. Mental trötthet kanske.

På lunchen ska jag i allfall ta en solpromenad till lilla stadens Lindexbutik. Kanske en vårtop kan pigga upp mig. Lite shopping skadar inte iallfall. Brukar bota det mesta.

Jag och dottern var ganska överens om att det var kul att dom kom men skönt när dom for:-) Den enda som tyckte det var trist var väl sonen. Men ni vet, teens and first love.. :-) MSN adresser bytte flitigt och i maj ska sonen till London. Vilda planer smeds om att resa ner och möta honom. Ja ja tänkte jag ni drömmer. Det kommer komma många nya stora kärlekar och hjärtesorger i era liv.

That´s life!

Love is in the teenageair

Det gick inte att videoblogga. Troligen för att jag skrev lite text. Försöker igen i morgon. Det var en fantastisk konsert. Flickkören med dottern sjunger klart och rent som ett änglaspel. Och de engelska ungdomarna var ju rikitigt proffessionella. Jag har aldrig varit en älskare av kulturskolegnissel.. Man går dit pliktskyldigast som förälder, ler stelt, applåderar stolt och anser att ens barn är jättebegåvat.. trots att barnet nyss bevisat motsatsen. Men riktigt begåvade musikaliska ungdomar det är en annan sak. En fröjd för allas öron minsann.

I kväll bjöds på jazz, fiol, en fantastisk dansmusical och körsång. Jag kände mig som stolt mamma till 3 tonårsflickor. Mina tjejer! :-)

Sonen var tydligen också stolt... tillräckligt för att vägra åka till sin far ikväll. Han stannar kvar här.. Det verkar var lite "love is in the air stämning" förstår ni. 16 årige heavymetalltonåringen och filospelerskan verkar han funnit tonen. :-)

Och nej jag var inte berusad men i morgon tror jag banne mig att jag förtjänar att bli det efter de här två veckorna.

Problemet är att helgen består av skytte.. Tävling både lördag och söndag. Ovanligt tycker ni säker nu:-) Antar att en och annan även tänker.. "åhhh neeej nu kommer alla dessa j-a bilder på hennes skyttemål igen."

Men härda ut go´vänner.. lite skytte har ingen dött av:-)

Natti natti

And this is the results from the Dentaljury

Bortsett från de två tappade plomberna... inga hål! Tack för det! Dock är den ena plomblösa tanden såpass skadad att den ev måste rotfyllas till en nätt liten kostnad av 4000:- Den andra behöver bara lagas och det kostar inte lika mycket bara ca 1000:-

Det är tammefan inte klokt vad dyrt det är att gå till tandläkaren numera. Inte konstigt att folk struntar i det. Man har ju helt enkelt inte råd. Fortsätter det såhär med avreglering av tandläkarkostnader så kommer snart Sveriges befolkning se ut i munnen som man gjorde under medeltiden. Svarta och pestiga!

Idag känns det nästan som en klassfråga att ha råd med tandläkare och det förväntar jag mig inte av mitt land. Sen vet jag att det är ännu dyrare i andra länder där man bla måste ta privata försäkringar för att ha råd med tandläkare. Men jag bor inte i något annat land, jag bor här, och i Sverige går vi inte omkring med svarta små stumpar i munnen längre.

Hörde iofs att det skulle bli lindrigare efter 1 juli men det hjälper inte mig, inte i år i allafall.

Javel (Norska för ja ja) detta blir en kostnad att bita i.

The dentist

Ska till tandläkaren.

2 plober kort.. tusenlapparna bara flyger iväg...

God mat

Gissa om dom åt! Som om dom aldrig hade sett mat förr:-) En stor skål mos bara försvann tillsammans med all falafel och sallad. Vi serverade lite påskmust också som dom först var lite tveksamma till men efter att ha provat så slank en hel flaska ner.. ja det sa bara slörp:-) Ett modershjärta blir varmt av sånt. Glada mätta lyckliga barn. Som "belöning" måste dom ju få smaka på äkta svenskt choklad. Nej inte den berömda Marabou, utan Cloettas kexchoklad såklart! Och Plopp! En 60-talists favoritgodis.

I morgon är det konsert i stadens stora kyrka. Dans, sång, filospel och liknande står på programmet innan den avslutande gemensamma middagen på skolan. Jag är ingen älskare av dylika tillställningar men som den goda moder jag är traskar jag glad ihågen dit:-)

Slitsamt är det dock att ha sweeties boendes hos sig. Både jag och dottern är trötta. Inte för att det är otrevligt eller nåt, det är bara det att våra rutiner rubbas och sånt är slitsamt helt enkelt.

M a o inte långt kvar till natti natti här.

Matvanor

Alla har vi olika matvanor men ibland blir det mer tydligt. De små brittiskorna är ju vegetarianer som ni vet. För mig innebär det ett tämligen hälsosamt leverne, där man tillsätter proteiner via bönor, soyaprodukter och liknande. Samt är noga med grönsaker och kolhydrater. Viktigt framför allt när man växer. Den ena lilla stumpan meddelade att hon åt yoghurt och frukt till frukost. Självfallet har jag laddat med massa färsk frukt.. Men nja.. det var ju sån där konserverad, efterättsfrukt hon menat.. suck.. Godis i förfinad form. Icke i mitt hus!

Igår när vi åt våfflor ville hon inte äta grädde, hon undvek fett. Helt ok för mig som inte nämnde något om fetthalten i våfflorna. Det lustiga inträffade senare på aftonen när hon glatt proppade i sig en halv påse chips! Sittandes nära den bleke Buppen i soffan :-) Men å andra sidan i chips är det ju inte så mycket fett...bara transfetter.

Nej britter borde gå kurs i hur man äter, vad man ska äta och varför man äter. Maten är ju ökänt otäck men nu börjar problemen dyka upp genom kraftig övervikt hos befolkningen med allt vad det innebär av följdsjukdomar.

Mallan och Majsans berömda kålsoppa kanske kan vara något?

I afton ska dom få äkta hederligt gott svensk potatismos med veggoköttbullar gjorda på Quorn alternativt falafel.

No rubbish in my house... inte vad det gäller mat i allafall:-)

Mina tjejer

Låt mig presentera Tabitha coh Joy. Så söta och artiga och begåvade. De ingår ju i ett musikaliskt utbyte med dotterns skola och den ena är violinist och hon till vänster är balletdansös. I afton har vi fått ett smakprov och jag tappade hakan så imponerande var det. Joy spelar fantastisk fiol. Irländska folksånger blandat med klassisk musik strömmade genom våra väggar och det är bara att lägga sig platt inför hennes begåvning. Tjejen är 14 år och har redan vunnit tävlingar ( bla 3000 pund. Hon är gatumusikant på fritiden och såpass duktig att hon tjänade ca 100 pund i timmen. Hon hade spelat ihop till sin fiol men även till resan hit. Vilka teeens det finns. Ska bli kul att se om hon blir något för hon brinner verkligen för sin fiol.

Den har t o m ett litet täcke:-)

Fritid

Ha, veckans tisdagstema var Fritid.. Är det någon som undrar vad jag sysslar med på min fritid?

Skytte på arbetstid:-)

Vi har ju rätt att ta ut en friskvårdstimme i veckan på mitt jobb. Visst kan man promenera i vårsolen ibland men f.ö är det inget jag utnyttjat. Sådana där gym är inget för mig, skyttar blir skakiga om vi får för mycket muskler.. johå då så är det! Förr gick jag på pilates och dansade med det låg på senare kvällstid så jag har inte haft möjlighet att använda timmen. Club Edens lunch...hrrmmm..ja aktiviteter... gick också det fetbort. KP lade in sitt veto.

Men nu har jag dealat med min chef så jag får träna skytte en timme per vecka på arbetstid. Att sluta en timme tidigare en dag i veckan och fara ner till banan är guld värt! Tack för det chefen! Snyggt att inse värdet i det för skytte ger avslappning, ökad koncentration och man tränar upp fokus.

Det är tack vare skyttet som jag är så effektiv på jobbet att jag faktiskt hinner med att blogga ibland.

Godmorning Sweden!

Godmorning! Well I don´t speak Swedish anymore this week, just english:-) Nja.. tänk er själva. Knappt sova på natten, gå upp tidigt och INNAN man fått sitt morgonkaffe behöva konversera med två fjååårtisar på engelska! Pust. Tur att jag har sonen på Internationella Engelska skolan, han pratar engelska i skolan hela dagarna så han är van. För jisses vad knagglig en annan är. Men på Torsdag, ja då kommer jag prata som en infödd:-)

Teens är sig lika över hela världen. Två fnittriga, söta, fjååårtisar anlände kl 02.00 inatt. Det var ingen större skillnad på dom och mina teens. Bortsett från att dom inte äter kött då, eller dricker svart the, och den enas familj hade hus över hela världen, och den andra vaktade sin fiol lika mycket som Linda Lampenius. Men f.ö var dom lika:-)

Deras största intressen var killar och musik.. inget ovanligt intresse bland oss tjejer.. It will never change.. sa jag:-)

Buppen och hans vänenr är eld och lågot, för det var fina tjejer som kom.. blir en spännande vecka det här.. jag får noga vakta deras gunst.

I afton ska dom först gå på stan med dottern och hennes anhang, sen ska dom få våfflor. Massa goda svenska våfflor! Det verkade tilltala dom.

Själv ska jag försöka komma i säng i hyfsad tid för jag är trött som en Zombie.