Som bekant så snarkar KP raringen. Det går väl an för det mesta om han snarkar tyst med huvudet vänt bort från mig.
Men nu har den lilla älsklingen börjat med en ny liten egenhet. Han kommer krypandes och ska lilla tätt intill mig på natten och därefter snarka mig rakt in i örat.
Jag flyger ju en halvmeter av pur förskräckelse.
Det här har resulterat i att jag två nätter tagit mitt pick och pack och lagt mig på soffan. Allt för min skönhetssömn. Därute väntar katten...
..som snarkar!
Om KP ska väsnas i natt ja då åker han ut på soffan.
Så kan han och kattskrället ligga där och knakelibraka tillsammans bäst dom vill.
6 kommentarer:
Hehe!!
Vet ej om jag ska erkänna,men hos oss är det jag som håller låda på nätterna:)Dom har spelat in mig för jag trodde dom bara svamlade men hjälp vad jag låter, som värsta grisen eller fyllhunden.
Jag är så tacksam att jag har fått behålla maken:)
Ha det bäst vännen, kram lena.
Lena Nu fiock du mig att skratta högt :-)
Syrran har köpt nån bettskena till sin gubbe, det fungerar klockrent... så länge han slipper prata!! Kanske nå för KP???
Miasomanklagasförsnarkningaribland...
hahaha jag säger som Lena ! och vilken tur man inte är ensamm om det ;)
Jag riktigt lider med dej!
Hjälper inte öronproppar??
Jag vandrar ut ur sovrummet var och varannan natt med kudden under armen. Det är den tiden nu, trötthet och snart ledigt ;).
Som tur är slipper jag snarkande katt ;) och jag kan snusa i en annan varm och skön säng. Det känns helt okej!
kram Ewa
Skicka en kommentar