Min bästa vän från Kristinehamn, skolfröken (Ja jag vet jag umgås mest med skolfolk men lika barn leka bäst vet ni;-) mailade häromdagen och meddelade att nu hade både hennes spis och hennes bil gått sönder så jag skulle vara vaksam och ta mig i akt. Vi följs ju åt i livet hon och jag som jag berättat om i ett tidigare inlägg. Jag funderade för spisen är ju knappt 2 år och bilen har ju bara gått 6000 mil. Nja det där köpte jag inte riktigt. Men självfallet kom jag inte undan. Ikväll lade min mobil av, totalt. Detta innebär att jag inte kan ringa förvisso men jag kan inte heller mobilblogga. Och det i sin tur, mina vänner, gör att ni inte får veta ett smack om mina förehavanden i morgon förräns sent på kvällen.
Trist och sant men vad hade jag väntat mig?
4 kommentarer:
Min mobil har också försvunnit!!Jag ringer och ringer men den hörs inte.
Tänk vilka problem man har... att inte kunna mobilblogga ha ha ha ha. Skulle man tro att något sådant kunde bli ett handikapp för en sisådär 25 år sedan?
Kram tjejen!
Ojojoj... Hur ska vi/du klara oss!?!?
Ha den bästa dagen av alla finaste tjejen!
Kram
Mallalovatbarnenbadbralla
Bästaste, har du koll på hur mycket tid du lägger ner på att leta efter saker? Jag ägnar stor tid av mitt liv åt att leta efter saker som ligger längst ner i min handväska. Man skulle kunna tro att jag har en stor j-vla säck, och så känns det i bland. Nu har to m fodret spruckit på en av väskorna så nu kan sakerna leka kurrigömma...(i-landsproblem, ja, jag vet..)
Skicka en kommentar