V 30 ska O-ringen tydlingen springas i Sälenskogarna och bland dess fjälltoppar. Jag och bästaste funderar på att tillbringa ett par dagar där mitt ibland alla älgande människor som förvirrat rusar omkring och letar efter orange koner att stämpla! Låter det befängt? Orientering alltså? Personligen begriper jag mig inte på sporten. Jo jag kan förstår kamratskapet trots att dom går lite väl långt ibland sittandes på långa rader när dom gör sina behov. Eller det här absurda med att duscha ihop. Vi skyttar går på dass ensamma och inte sjutton har jag lust att duscha tillsammans med halva Sverige. Lite privatliv vill man väl ändå ha. Jag kan även förstå det positiva med att vara utomhus, friluftsdelen, men inte verkar dom njuta särskilt mycket av naturen dom rusar ju igenom skogen i vild fart med näsan i en karta. Vi skyttar kan ju stillsamt trampa omkring i skogen och t o m hitta en och annan svamp mellan stationerna.
Mina erfarenheter av orientering är att man sällan ser skogen för det är massa träd ivägen. Min gode vän Malte ansåg att orientering är ju bra för man lär sig hitta. Hitta till vad? En furustam mitt inne i urskogen? eller en stenbumling som ruvar långt bort från all sans och redlighet? Varför vill man lära sig att hitta till dom? F.ö finns ju GPS numera:-)
Inget ont om orienterare dock, alla har rätt till sina intressen hur märkliga de än kan tyckas vara. Däremot undrar jag om någon vet exakt var dom springer O-ringen? Vi kunde ju ge oss ut i skogen och heja lite när de rusar förbi. Kanske klä ut Bästaste till en sån där orange kon (vad det nu heter) eller varför inte stämpel? Ta emot mutor och lura in konkurenterna på fel stig. Ju mer jag funderar på desto roligare ter sig O-ringen. :-)
Hur som helst så förväntar jag mig folkfest på ett eller annat sätt:-)
8 kommentarer:
jag har aldrig forstått mig på den sporten heller,
Klok kvinna är du;-)
Orientering är en form av terränglöpning som inte är snittslad. Istället får man en karta och ett kontrollkort. Kartan är till för att man skall hitta till mål och kontrollerna på vägen dit. Kontrollkortet är till för att tävlingsledningen skall se att du har sprungit hela loppet. Kontrollkortet stämplas ju vid varje kontroll.
Att sedan springa 5 dagar på rad är en prestation. Och sista dagen blir det jaktstart. Mycket spännande, jobbigt och sedan får man ta det obekväma med det roliga att duscha gemensamt mm.
Det är i vilket fall en folkfest. Jag har själv varit på två O-ringar. Men som sagt nu finns det GPS.
Tja inte låter det kul inte..
Tycker nog båda känns sådär... =)
Jag har aldrig lärt mig att orientera. Det gick liksom inte in i huvetr på mig. "Självförsvar" kallas det!
Men Frippo.. du har aldrig provat skytte märker jag;-) Orientering var du säkert tvingad till i skolan men den underbara sporten skytte märker jag har gått dig spårlöst förbi;-)
Ja orientering var väl inget man jublade över i skolan! Dessutom har det på nåt sätt alltid funnits lite rivalitet mellan oss bollspelare och orienterartöntarna när man var yngre *ler*
Själv var jag en djävel på att leka följa John i skogen men oduglig på att läsa karta och springa samtidigt... En del av mig kunde ändå tycka det var småmysigt att vara i skogen men någon favoritsport är det icke!
Skicka en kommentar