Träffade kollegans 6 veckor gamle son Filip igår. Ljuvlig med sådana där knubbiga gosiga små ben. Ögonfransar mörka och långa och bäbisknallblå ögon. Mammahjärtat mitt sprängdes nästan av längtan och saknad efter teensen som bäbisar. Jag fann mig själv prata med en röst jag inte hört på flera år började för en liten stund tänka tanken att få en till. Bäbisar har den påverkan på en, man blir förtrollad. För en stund. Efter ett tag började lille godingen protestera hejvillt, blöjan var full, maten räckte inte, det var varm och han var övertrött. Min stackars kollega slet ont och vi försökte alla hjälp henne så gott det gick.
Förtrollningen bröts och jag kände att det trots allt är skönt att teensen växt upp:-)
1 kommentar:
trots tuffa teens så är det ganska skönt att inte ha småbarn , håller med ;) men dom är söt a och tita på och att låna ibland;) Monica
Skicka en kommentar