Sexuellt begär?

Hmmm lustig är jag minsann. Jag som har anlag för mörkerrädsla, eller rättare sagt såpass livilig fantasi att jag är benägen att drömma mardrömmar, jag ska väl hålla mig undan allt vad blodsugare och vampyrer heter?

Men icke.

Dottern har fått de där fantastiska böckerna Twilight om vampyren Edward. Självfallet var jag tvungen att hjälpa till att sträckläsa dom. Inte nog med det vi har även spanat in några avsnitt av kvalitetsserien True Blood. Som åtminstone håller måttet de fem första avsnitten.

Jag brukar gilla skräck i lagom mängd. Vampyrer, Zombies på jakt och spöken. Den bästa och mest effektvia skräckfilm jag sett är Repulsion med Catherine Deneveu i huvudrollen. Även The Shining satte fart på mitt adrenalin. Den där smygande skräcken som sakta trappas upp och med inslag av något övernaturligt. Men det måste vara välgjort.

Splatterskitfilmer göre sig icke besvär! Jag ratar Jason (Fre 13), The Ring och och Sawfilmerna. Det är inte den skräcken som fascinerar mig.

Sen är det väl så att det går i perioder.

Vampyrer och blodsugare har dock alltid fascinerat sen jag som mycket ung läste Salems Lot en stormfull höstnatt. Jag såg vampyrer i vartenda hörn efter det:-)

Jag har hört att fascination för vampyrer har någon form av sexuellt begär. Någon undermedeveten önskan.

Kan det var så?

Ni mina kära bloggisar kan väl vara så vänliga och analysera det här åt mig? Varför eders Pangbrud gillar Vampyrer. Har jag något omedvetet ostimulerat sexuellt begär och i såfall vilket?

:-)