2009-02-12

Tack för kaffet

Hur kommer det sig att så många människor har svårt för att säga det lilla ordet tack?

Själv är jag både lärd och uppfostrad i att tacka när jag får något eller om någon har ansträngt sig för min eller en större grupps skull. Jag upplever många gånger att man "glömmer" att tacka för hjälpen eller för engagemanget men man är väldigt snar att klaga. Är det något ni bloggisar också har märkt?

I går tex är ett lysande exempel. På eftermiddagen hade vi en större enhetskonferens där alla medlemskommuner ingick. Jag och kollega Busfrö beställde och hämtade semmeltårtor, ordnade med kaffe och städade upp efter alla efteråt.

På kvällen hade vi styrelsemöte, jag beställde mackor och semmeltårta som jag släpade med mig och en styrelsekamrat ordnade med kaffe och lite godis.

Ingen gång under dagen hörde jag någon säga, tack och det förundrar mig. Glömmer man eller tänker man att "nästa gång är det min tur" eller "ingen sa tack till mig när jag fixade så varför ska jag tacka". ???

Jag kräver inte tacksamhet vi brukar gå laget runt och hjälpas åt men själv är jag noga med att försöka säga tack till den som för stunden fixat och donat. Visa min uppskattning. Det kostar mig så lite men jag är övertygad om att det betyder mycket för motagaren.

Tack.

Ett litet ord som betyder så mycket.

13 kommentarer:

Anonym sa...

TACK!

Pangbruden sa...

Raring.. Du var inte ens med.. men det är ju bra att du tackar i förskott;-)

sofie sa...

Det har med uppfostran att göra,jag säger alltid tack även när jag har fikat hos mamma gör jag det.Men nu tänker jag även säga ETT STORT TACK ATT DU FINNS och hjälper mig när jag har det jobbigt o du försöker alltid att jag ska se det från en annan vinkel men det tar tid innan jag hajar,men när jag väl gör det tänker jag alltid det var ju så här hon menade Pangis.Kram och jag hoppas att det blir en bra dag ändå.Sitt inte nu o irritera dig på människor som ej har fått nån uppfostran.Än en gång en kram

Pangbruden sa...

Gulle dig Sofie nu blev jag både glad och rörd!:-) Tack!

Anonym sa...

Hej pangbruden hihi jag vet inte om det e du men jag tror det... Carina heter jag och är från Lindome...Har du bott där?

Pangbruden sa...

Hej Vimsan, jag är nog inte jag.. Eller jo jag är jag men inte den du tror. Jag har aldrig bott i Lindome, inte ens varit där mig veterligen.

Men vimsig är jag med och jag gillar att laga mat så du och jag kommer nog komma fint överrens:-) Välkommen till mig.. sätt igång din blogg nu:-)

Anonym sa...

Håller med dig Pangis och ett annat ord som en del människor har svårt för att säga är ju Hej!

Jag menar inte att man ska gå omkring och heja på alla människor men man blir förbryllad över en del människor som enligt sociala normen borde heja när man möts men inte gör det.

Nu är jag tillbaka på bloggscenen igen och det värmer ju att du och mina andra bloggtjejkompisar vill att jag fortsätter. Max lovar att visa upp sig då och då förresten ;)

Anonym sa...

Ett tack, en blick, ett hej eller ett leende betyder så mycket. Även om det bara är någon som håller upp dörren eller busschaffören som ska köra mig till jobbet. Lite mera vänlighet mot varandra, tack.

Majsanochmalla sa...

Vuxna ouppfostrade människor... Fy dong alltså!

Hur ska man kunna uppfostra sina ungar till dylikt... När vuxna ignorerar det enklaste i världen, tack, hej, hej då... Tala om det för mig...

Pok

Mallatackargärnaförattdufinssbralla

Anonym sa...

Idioter är min kommentar.

Jag försöker vara VÄLDIGT noga med att säga TACK om det så bara är en sån liten sak som att x:et dammsugit när man kommit hem ;-)

Eller som igår när jag skickade ut ett mail till hela företaget "Härmed utser jag Jakob till veckans kollega! Han är inte bara duktig och härlig utan förser en gammal tant som jag med snus när det krisar!"

Anonym sa...

Fru P.. Din Jakob kan få börja jobba här med:-)

Monica sa...

tack för tipset !
Och jag håller med dig 1
Jag kan säga tack nästan för mycket ,men heller det !
Her i veckan blev jag sur på nån som kom efter mig när jag höll upp dörren1
inte ett ord sa hon, jag ble sur och sa :
Jo varsegod det var så lite så!!
Gissa om hon kände sig dum!!

Anonym sa...

jag brukar oftas säga tack.. eller åtminstonde ge en leende..
men ibland hakar det liksom upp sig i mitt skalle o blir då lite blyg.,. vet ej varför.. :P
Men tycker nog om när ngn säger tack m.m, än att ngn bara går förbi med näsan i vädret o inte säga ett knyst..