Så var den här semstern över då..redan!

Känns märkligt att börja jobba igen. Jag har liksom vant mig vid ledigheten. Att dagarna går och den ena flyter in i den andra.

Jag vet precis hur det kommer att bli. Ångesten när man måste upp, vägen till jobbet. Prata med alla, gå igenom högarna och sakta men säkert känna den oundvikliga "föstaveckanpåjobbetstressen".

En sida av mig vill inte, vägrar inse fakta. Den andra sidan tänker vad kul att komma igång, att dra igång allt nytt som händer med vuxenutbildningen i höst. Vad ska det bli av det hela?

Jag förmodar att mina tankar är helt naturliga och som vanligt kommer den sidan som gillar att jobba vinna igen.

Det är ju inte långt kvar till jul.-)