När man arbetar med människor är det oundvikligt att man ibland rammas av deras tragedier. För att kunna hantera kriser och tragiska händelser har vi handlingsplander och krisberedskap och väl upparbetade krisgrupper som ska verkställas vid behov. Under de år jag arbetat i skolvärlden har jag upplevt att undomar förolyckats, tagit livet av sig, blivit dräpta eller haft föräldrar och syskom som omkommit mm mm.
En av våra elever miste sin mamma i en hjärnblödning under helgen, mamman var endast 42 år. När man ställs inför en förtvivlad 16 årings sorg hjälper handlingsplaner föga. Mina barn är i den åldern och jag i den avlidna mammans.
Livet och döden kommer för nära.
Flickans bottenlösa förtvivlan "just breaks my heart!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar