Respekt

Den smarte ynglingen jag uppfostrat frågade häromsistens om han kunde åka på Uppcom (eller vad tusan det nu heter) senare i vår. Jag frågade när det var och det stora spelkonventet gick av stapeln under dagarna tre i Uppsala i mitten av april.

Jag svarade honom att vid den tidpunkten är han myndig och att jag då inte har så mycket att sätta emot.

Det var ett något illvilligt leende som återspeglades på hans läppar:-)

Vi konstaterade dock att även om han blir myndig snart så är det viktigt att vi checkar av med varandra vad som är ok eller inte. Så att vi vet var vi i familjen håller hus någonstans. Det får inte bli fritt fall bara för att man blivit myndig.

Dom är bra på det här teensen. Att ringa, fråga och checka av innan de bestämmer något. Inte för att jag säger nej utan mest för att tala om vart dom är och vad dom gör och när dom behagar att komma hem.

Jag gör samma sak för dom.

Viktigt oavsett ålder och mycket enklare för att få en familj att fungera.

Man kan inte bara ta egna beslut i en familj utan att kolla vad resten av flocken tycker. Nu menar jag inte att flocken ska bestämma över någon individ men man ska kolla av läget, meddela sig och ta hänsyn.

Däremot ska man inte begränsa någon eller lägga ut hinder. Men man ska veta och ha insikt i vad de andra gör och hur de har tänkt sig dagen/kvällen.

I grund och botten är det en fråga om respekt för sina familjemedlemmar och jag är glad att mina barn har anammat den livsstilen. Familjen fungerar bäst om man för en dialog och inte lever som man själv behagar.

Så tycker jag, vad säger ni?