Far ner till skjutbanan. Väl där gnäller jag över att skyttet inte fungerar som det ska, att armen inte håller. Ska den aldrig fungera igen?
Hemma igen och betalar räkningar, gnället tilltar när jag inser att även den här månaden går allt överskott till EON och deras räkningar.
Börjar städa och blir missnöjd när jag inser hur skitiga fönstren är i vårsolen. Jag avskyr att putsa fönster.
Surfar runt på mina bloggisars bloggar och då..
Plötsligt slår insikten till.
Visst skjuter jag illa och visst har jag räkningar till förbannelsen och skitiga fönster. Missnöjet gror.
Men.
Jag har i allafall det inte så jobbigt som min bloggis Mattias och hans familj. Det dom tvingas genomgå dessa dagar är det värsta. Det ofattbara. Då känns pengar och skyttegnäll banalt och futtigt.
Mitt liv är rikt! Jag är innerligt tacksam över det jag har.
Jag har ingen tonåring som kämpar för sitt liv på sjukhus. Eller ett syskonbarn i samma situation. Jag har dragit den värdefulla vinstlotten.
Idag går mina tankar till min bloggvän och hans familj, jag känner inte honom irl men via cybern har det blivit en bloggis jag både gillar och respekterar.
Idag önskar jag mig och ber om ett mirakel!
Gör det ni med.
12 kommentarer:
Jag har skänkt mina pengar till Skellefteå Kraft istället. De är mycket billigare än e-on.
Njae.. min kollega har dom och måste betala fast avgift till EON i allafall.. Dom har ett mindre hus och snålar på värmen men har högre elräkningar än mig.. så fan vet.. Enligt listorna är de billigare men...
du kan du tipsa mer o m skola? vart kan man söka pengar ifrån? ingen lån !
Va kan man begära av arbetstagaren mer en tj led?
Allt känns fjuttigt.. Ge hit era elräkningar!
Ljus för Lia i kväll!?
Pok
Mallaharendåligkänslabralla
Blir rörd av att det finns så omtänksamma människor som dig och Malla t ex ska du veta Pangis.
Jag är ju en sån person som mår bättre om jag får skriva av mig men i detta fallet kring Lias leukemi har jag valt att låta bli då jag inte vill sprida information hejvilt om läget då man inte vet vilka som läser.
Jag vill t ex inte att vissa närstående som inte fått infon om läget än ska få det lite luddigt genom min blogg eller facebook exempelvis...
Här törs jag kanske alla fall skriva att jag gissar att ni får tända ett ljus ikväll och även om Olivia fortfarande är vid liv och kämpar mot plågorna så är det på slutet nu och det sms som min bror skickade till mig tidigt denna söndagsmorgon får mig att gråta oavbrutet då det enda vi vill nu är att Lia ska slippa lida o så blir det inte så :( Min bror är så fantastisk stark och hanterat denna mardröms period på 9 månader så enormt men det han fått gå igenom de sista dygnen är omänskligt o det känns fördjävligt.
nu sitter jag här med tomma tårfyllda ögon och inväntar nästa sms/samtal där jag gissar att det är nyheter som man önskar att vi aldrig hade fått ta del av.
Nu skrev jag av mig lite hos dig Pangis men vet inte vad jag ska göra av all frustration o alla känslor :( Sköt om er!
Det ger verkligen perspektiv på tillvaron. Vi har så mycket att vara tacksamma för men glömmer det ibland för bagateller.
men sorry va hade min kommentar med detta inläggg att göra *sorry*
Tack Mattias!
Du har låst din blogg nu. Jag hoppas ändå att du läser här och kanske hos mig.
Jag hann läsa det sista om Lia. Jag gråter med er.
Och ingen tröst finns att ge. Orden räcker inte till. Men medkänslan sträcker sig vida över allt som varken kan sägas eller skrivas.
En pappa som just gått igenom att mista sin son 14 år. Skriver i sin blogg om detta. Kanske kan vara något slags stöd? Jag vet inte.. Läs: http://faschingseskapader.blogspot.com/
Kanske är det helt fel? Jag vet inte.
Jag vet bara att ni påbörjat en lång och smärtsam process.
Kramar, värme, mod och styrka..
Mallaberördidjupetbralla
Ja Mattias, här är ljus tänt för eran ängel.
Styrkekramar till er!
Tack ska ni ha för era varma ord. Ja Malla jag kommer säkert öppna bloggen igen men det blev så fel då jag ju absolut inte ville avslöja det hemska men i sorgen skrev ett inlägg och sparade som utkast då det inte blir publicerat och sen märkte jag till min fasa att folk sms:ade mig o beklagade sorgen så inlägget blev publicerat ändå på nåt konstigt sätt :( Inte hela världen men därför låste jag snabbt bloggen då jag ville att min bror skulle vara den som fick meddela de utanför de närmaste via bloggen.
En konstig tomhet just nu men ändå ett lugn då jag inte längre kommer sova med mobilen på bröstet med fasa för vad som ska stå i sms:en från broder.
Jag kommer säkert att låsa upp bloggen och skriva mer om denna dagen o alla känslor men det värmer alla fall att så många människor blivit berörda av Olivias kamp.
Måste tillägga att min bror är helt fantastisk och verkligen har gjort allt en pappa kan göra för sin dotter o han kommer vara knäckt och förtvivlad men ändå att klara av att ta sig vidare i livet, det vet jag.
Tack Mattias! Vi har tänkt på er idag och alla inklusive teensen är berörda. Jag har tagit tillfället i akt att prata om vad som är viktigt här i livet. Vad viktigt det är att vara rädda om varandra för livet kan ändra sig så plötsligt.
Jag tror inte att man någonsin kommer över sorgen av att ha förlorat sitt barn (oavsett hur man förlorar det) men kanske kanske lär man sig att leva med sorgen i sinom tid. Den blir en del av ens värld och man har sitt barn även om det inte fysiskt finns med utan någon annanstans.
Man måste ju leva med det..:-(
Idag önskar jag att cancerforskningen får ett genombrott så att unga starka vackra människor får vara med sina familjer i stället för att kämpa hårt med orättvisa förutsättningar. Så många dör allt för tidigt år 2010.. när vi t o m kan skicka sonder till yttre rymden..
Styrkekramar i massor till hela din familj och ta dig tid, bloggen kan du öppna i sinom tid!
Ja jag önskar bara inte cancerforskningen går framåt utan även att sjukvården som den är idag förändras och jag tror min bror har gjort ett bra arbete för att alla fall få en del läkare att tänka efter om hur man bör arbeta vad gäller medicinering, känslor, empati med mera. Återkommer säkert till det där i bloggen som nu har anvnamn och lösen: lia x 2 så att du och även Malla vet. ska försöka sova nu....
Skicka en kommentar