Bröllopstal

Hela veckan har jag tänkt och funderat. Har försvunnit från världen en stund och landat i mina egna tankar.

Syster gifter sig på fredag och som "forlover" förväntas det av mig att hålla tal.

Jag tillhör de snacksaliga så orden lär inte tryta men vad sjutton säger man?

Det ska vara lite smålustig men inte elakt eller fjantigt. Ett bröllopstal ska ju även genomsyras av kärlek men de är inga ungdomar så något romantiskt fjanteri känns bara patetiskt.

Att dra upp syrrans forntid när hon är 43 år gammal blir inte kul det heller, finns liksom ingen anledning att skämta om hennes fyllerigrejer 20 år efteråt.

Nej det ska vara ett tal som är värdigt, lagom roligt som visar på djup och långvarig kärlek. Kärlek som är hållbar.

Så jag tänker och tänker och tänker

Förhoppningsvis har orden landat i min skalle runt 20 tiden på fredagkväll.

Landat och slipats av så att jag inte skämmer ut mig, trampar i klaveret eller drattar på ändan.

Som om jag skulle det förresten..:-)