En flytt kommer närmre..

Borde blogga lite va, eller hur?

Det var ju ett tag sen sist.

Helgen gick i ständadet och plockandets tecken. En tjej var och tittade på mitt hus. I morgon kommer hon tillbaka och tittar igen.

Spännande men samtidigt lite skrämmande.

Jag har bott här så länge att varenda hörn andas Pangbrud.

Det är så mycket mitt det här huset som ett hus kan bli.

Det är inte perfekt och det har både brister och skavanker men det är mitt.

Samtidigt är KP min man. Han som jag ska dela resten av mitt liv med. Han som jag kan tänka mig att göra kompromisser och uppoffringar för.

Och ja.

Han gör sina för mig, tro inget annat, men när det kommer till husfrågan är våra liv och våra barns tillvaro sådan att det trots allt är lämpligast om jag flyttar på mig.

Så jag flyttar och han tvingas fria:-) Rättvist va?

Vi har kommit ett stort steg närmre det gemensamma livet KP och jag.

Nu återstår bara resten..

Någon som har flyttkartonger liggandes??